Den 31 december 1892 skrevs ett kontrakt mellan jordägaren Gustaf Jacobsson i Öfra Wärna att upplåta till Skomakaren August Pettersson med följande Willkor:
Den jordplan är som den nu inom Stängsel befinnes.
August Petterson besittningstid beräknas för hans och hans Hustruns Jemvel deras dotter Sofia Augustdotters Livstid
Årligt arrende skall utgörs, 20, Tjugo kronor, som skall ärlägas den 14:e mars varje år samt lemna 10, Tio kannor, Lingon årlige, men om det ej finnes några att plocka får de betala med 15 öre kannan till Jordägaren.
August Pettersson skall even efter budning göra dagsvärken. Och skall för hvarje dag ärhålla af jordegaren 50 öre samt maten.
Vill du läsa mer om vad kontraktet innehöll så kan du läsa vidare i pdf filen nedan.
De uppgifter som återfinns i förrättningen (se pdf-fil) nedan så var husen i Boxholm i sin nuvarande form byggda innan år 1892. I husförhörslängden i Tjärstad socken så flyttade skomakaren August Persson från torpet Gölen under Bersebo till Boxholm 1874. Det betyder att husen började byggas några år tidigare. Ett husförhör hölls redan 1873 i Boxholm enligt församlingsboken.
År 1935 begärde Maria Sofia Pettersson (dotter till August Persson) som ägde husen i Boxholm att få köpa marken enligt ensittarlagen.
Ensittarlagen
Förrättning av ensittarlagen å lägenheten Boxholm. Som pdf-fil.
Ensittarlagen är en lag som gällde 1918-76, med revideringar 1920 och 1925, och bestämde att den som ägde ett eget hem på mark som ägdes av någon annan fick rätt att friköpa marken under vissa förutsättningar, även om markägaren motsatte sig detta. Lagen gällde inte mark ägd av det allmänna som staten, kommunen, etc. Två villkor måste vara uppfyllda: Boningshusets värde måste uppgå till minst en fjärdedel av markens och byggnadernas sammanlagda värde. Markområdet måste ha varit ur markägarens besittning i minst tio år, eller upplåten till nyttjaren med sådana villkor att den skulle förbli i dennes besittning i minst tio år.
Från vänster, knästående flicka Britt Svantesson, Maria Sofia Gustafsson, Karl Gustaf Gustafsson, Linnea Gustafsson.
Sittande från vänster, NN, NN, knät NN, Linnea Svantesson i knät Bo Svantesson, NN, NN, Alice Jakobsson, Rut Svantesson, NN.
Fotnot: Linneas pappa Karl Gustaf kallades av ortbefolkningen för Klang. Anledningen var, när Karl Gustaf stod och smidde järnföremål i smedjan i Boxholm så klang det till när hans slog med hammaren mot städet.
Linnea Gustafsson
Linnea Gustafsson var den sista som bodde permanent i backstugan Boxholm som ligger nära stranden vid sjön Åländern. Linneas vävstuga ligger så nära sjön att vid högt vattenstånd når vattnet nästan in i huset. År 1991 flyttade hon till en pensionärslägenhet i Rimforsa. Linnea var också en av de sista backstugusittare i Sverige som bodde kvar i sin stuga. Under 1970 och 80 talet spelade bygdefilmaren Gillis Johansson in några filmer som beskriver hur Linnea levde.
Backtugusittare är ett ålderdomligt uttryck för lantbor som bodde på någon annans mark, eller på allmänningen i en backstuga, men till skillnad från torparna arrenderade backstugusittaren normalt ingen jord till sin stuga. År 1919 fick backstugans innehavare rätt att köpa ut backstugan till sin egen egendom, enligt den instiftade ensittarlagen. I Tjärstad kyrkbok år 1920 har prästen antecknat att skomakare August Persson och stenarbetare Karl Gustaf Gustafsson (Linneas pappa) ägde varsin halva av Boxholm. Så gott som alltid var de som bodde på detta vis mycket fattiga, och försörjde sig på tillfälliga arbeten, hemslöjd eller andra uppdrag.
Linnea Gustafsson 
Här uppvaktas Linnea på sin 70 årsdag.
Länk till pdf-fil. Milstolpar och Tillbakablickar
Linnea har under hela sitt liv skrivit dagbok. Hon fann en glädje och lisa i att skriva ner sina egna upplevelser och tankar om vardag och helg.
Linneas förmåga att iakttaga och uppleva känslor var ovanligt stark. Hon lärde sig konsten att använda sitt språk på ett utomordentligt sätt, den korta skolgången till trots. Hon fick också de finaste betygen man kan tänka sig.
Carin Ängmo har sammantällt en skrift som gavs ut 1998 av Tjärstad hembygdsförening. Texten är Linneas alltigenom, frånsett underrubrikerna som Linnea har godkänt i efterhand.
Förteckning av personer som har bott i Boxholm.
Avskrift från Tjärstads husförhörsbok och församlingsbok. 1874 till 1991.
| År | Namn | Född | Anm. |
|---|---|---|---|
| 1874 – 1926 | Skomakare August Persson | 1843 | gift 1868 |
| h. Maja Stina Malm | 1836 | I Vårdnäs Död 1906 | |
| s. Karl Gottfrid | 1869 | I Tjärstad Död 1878 | |
| d. Maria Sofia | 1871 | I Tjärstad | |
| d. Anna Kristina | 1874 | I Boxholm | |
| s. Jonas David | 1879 | I Boxholm Död 1883 |
Familjen inflyttade från torpet Gölen under Bersebo 1874. Dottern Maria Sofia lämnade hemmet 1911 i samband med att hon gifte sig. August Persson bodde kvar till 1926 som inneboende sedan flyttade han till Rimforsa Västergård som då var ålderdomshemmet på den tiden. Där avled han 1934.
| År | Namn | Född | Anm. |
| 1917 – 1956 | Karl Gustaf Gustafsson. Stenarbetare | 1872-07-27 | i Kättilstad Död 1956-05-24 |
| Hustrun Maria Sofia | 1871-06-03 | i Tjärstad, född Persson död 1953-01-18 | |
| Elin Linnea Gustafsson | 1912-02-03 | i Tjärstad |
Familjen Gustafsson kom från Kronstad 1917.
| År | Namn | Född | Anm |
| 1956 – 1991 | Elin Linnea Gustafsson | 1912-02-03 | i Tjärstad Död 1998-07-16 |
År 1991 flyttade Linnea från Boxholm till en pensionärslägenhet i Rimforsa.
Version 2020-02-17