Charta öfver En del af Kinda Härad uti Östergötland.

Wärna är belägen mellan sjöarna Ämmern och Åländern i Tjärstad socken ca: 8 km öster om Rimforsa. I 1494 års gårdslängd för Tjärstad uppträder Wärna under namnformen ”Waerenda”, utgörande ett helt hemman. I landskapshandlingarna från år 1552 är en person med namnet Jon nämnd i samband med gården Wärende.

Om Du färdades den gamla grusvägen mot Wärna i mitten av 1600 talet så möttes Du av en samling byggnader, boningshus, bodar, uthus och fähus. Närmast invid boningshusen låg kålgårdar, då tidens trädgårdar. Runt byn låg åkrar och ängar och utanför låg utmarkerna. Troligtvis bodde det två familjer i Wärna. De som bodde här var bönder som brukade jorden. Jorden ägdes av adeln, dvs frälses därav namnet frälsegård. Adelsmannen hade särskilda ekonomiska privilegier, bonden som bedrev jordbruk betalade ”städja” en arrendeavgift till adelsmannen. Det fanns också de obesuttna, torpare, backstugusittare och inhysejon några av dessa bodde på Qwistomsängen som ligger i sluttningen mot sjön Åländern.
Inte långt från gården fanns Schedevi säteri, ägt och ibland bebott av en adlig säteriägare. I närheten av Schedevi låg Tjärstad kyrka, sockenkyrkan där prästen bodde och predikade. Prästen och adelsmannen var ståndspersoner. I mitten av 1600 talet ägdes Schedevi säteri av ryttmästaren Carl von Scheiding som hade Schedevi som sätesgård och även ägde flera gårdar i Tjärstad däribland Wärna.

1676 donerar Carl von Scheiding Wärna gård till bokhållaren Bengt Jonsson Söderberg.

Den 15 mars 1676 donerar Carl von Scheiding Wärna gård till bokhållaren Bengt Jonsson Söderberg. När Bengt Jonssons Söderberg avlider 1690 ärver änkan Christina Hytthon gården. Den 3:e april 1695 säljer Christina gården till greve och generalmajor Jacob Spens för 500 daler kopparmynt, omräknat till dagens penningvärde blir det 50 000 kr.

Änkan Cristina Hytthon säljer Wärna till Jacob Spens den 3:e april 1695.

Jacob Spens var greve, generalmajor, chef för Livregementet 1700, kungligt råd och president i Bergskollegium och vice överståthållare i Stockholm. Han var ägare av godsen Grensholm, Orreholmen, Höja säteri, Skedevi säteri och Engelholms herrgård. Född 1656. Gift 1680 med friherrinnan Beata Bonde. Han avled 1721.

Länkar till dokumenten.
Original köpeavtal den 3:e april 1695, som pdf-fil.
Tolkning av köpeavtal gjord av Thorbjörn Wahlström. som pdf-fil.

De som har brukat jorden i Wärna.

I mantalslängden från 1642 – 1652 hette bonden Per i Wärenda. Mellan 1654 -1660 heter bonden Staffuan Persson och hustrun Ingeborg Thörsdotter. Se bild nedan. Mellan 1661 – 1673 var namnet på den skattskriven bonden Per Håkonsson/Håkansson, hustrun hette också Ingeborg.
Från år 1674 till ca: 1680 var änkan Kierstin skattskriven på gården.

Mantalslängder vad är det?

Mellan 1636 och 1990, återkom mantalsskrivningen varje år. Ungefär så här gick mantalsskrivningen till vid 1700-talets slut.
Från predikstolen påminde kyrkoherden i oktober om att det inom några veckor var dags för den årliga mantalsskrivningen. Platsen där den skulle äga rum var sockenstugan om någon sådan fanns, annars någon annan rymlig byggnad som exempelvis en gästgivargård. Där skulle varje hushållsföreståndare i socknen infinna sig. Vid förhinder kunde man instruera någon granne som skulle dit om vad man hade för personer i sitt hushåll.
Tidpunkten var vald med hänsyn till att alla på senhösten visste vilka personer som skulle tillhöra hushållet under det kommande arbetsåret. Pigor och drängar som bytt tjänsteplats hade inrättat sig på det nya stället senast den 24 oktober. Om bonden skulle flytta skedde tillträdet på det nya stället den 14:e mars det kommande året. Det hade avtalats om i god tid före mantalsskrivningen. De uppgifter som lämnades gällde alltså det kommande året.
Det var med blandade känslor som bonden tog sig till mantalsskrivningslokalen i vad som ofta var årets värsta tänkbara väglag och väder. Mötet drog ofta ut olidligt på tiden med käbbel och protester. Å andra sidan var det ett tillfälle att uppdatera sin kunskap om vilka som bodde i gårdarna.

Sammanställning av alla som har brukat, bott, ägt gårdar i Wärna från 1642 tom 1985.

Länkar till dokumenten.
Avskrift från husförhörslängder och folkräkningen. Från 1800 till 1985 som pdf-fil.

Mantalslängder från 1642 till 1820 som pdf-fil.

Boende i Wärna avskrift från socken beskrivning Kyrkbygden i Tjärstad. 1773 tom 1991 som pdf-fil.

Boende i Wärna under åren 1632 till 1710.

I boskapslängden från år 1632 står två personen namngivna, Per och Oluf i Wärene. I 1633 års boskapslängd heter bonden Peer i Wärende. I mantalslängden för 1642 står det Peer i Wärenda. Peer är gift, 1648/49 föds en son i familjen. I 1650 års mantalslängd saknas sonen. Pojken har troligen avlidit under första levnadsåret. Peer med hustrun var mantalsskrivna på gården till år 1652. Samtidigt som Peer bodde på gården fanns det flera andra familjer som bodde på gården

Mellan 1654 – 1660 är det Staffuan och hans hustrun Ingeborg Thörsdotter/Eijresdotter mantalskrivna i Wärna. År 1656 nämns även namnet Peer Himredsson med hustru.
1661 – 1673 heter den skattskrivne bonden Per Håkonsson/Håkansson och hustrun Ingeborg Gudmundzdotter. Åren 1674 – ca: 1678 anges änkan Kierstin med sonen Måns i mantalslängden. Under åren 1678 till 1688 är boken skadad och går ej att läsa.
År 1688 heter bonden Bengt Söderberg han har en dräng och en pigan som heter Karin. Samtidigt bor saltpetersjudaren* Lars Erichsson och hans hustru på gården.
Halstaqwarn Carll och hustru. År 1689 – 1699 Carl Persson och hustrun Anna, drängen Nils, pigan Karin och saltpetersjudaren Lars och hustrun. Mellan åren 1699 till 1703 saknas informationen i böckerna. 1704 – 1705 änkan Elin/Ingial, pigan Ingebor, Giöran och hustru.
Mellan åren 1706 till 1710 drev bonden Swen och hans hustru gården, de hade även en piga som hette Karin.

*Vad är salpetersjudare.
Den svenska armén behövde mycket krut till sina gevär och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna. Eftersom det var en så viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladugårdsgolvet var kungens. Till en början levererade bönderna detta själv, men ganska snabbt kom det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. Dessa åkte runt och grävde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sjöd) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram råsalpeter som transporterades till krutbruken där man gjorde krut.

På ägorna Qwistom

Under åren 1695 till 1727 är det antecknat i mantalslängderna ”På ägorna Qwistom”. Det verkar vara äldre personer och fattiga som är antecknade att de bodde på ägorna Qwistom.
Den 22 februari år 1713 begravdes Lars Erichsson i Tjärstad kyrka. Lars var född i Åtvidaberg 1652. Lars med familj hade varit bosatt i Wärna sedan år 1688. I mantalslängden från år 1705 så var familjen skriven på Wärnas ägorna Qwistom. I anteckningen om Lars död i dödsboken för Tjärstad socken finns följande antecknat:
1713 den 22 februari begravdes Lars Erhson (Erichsson) i Qwistom, född i Åtvidaberg 1652. Bott 26 år i Qwistom. Har varit salpetersjudare i 13 år. Har haft svår bröstsjuka i 28 dagar och avled den 16 februari 1713, 60 år gammal.

Bara några dagar senare dör Lars dotter Karin Larsdotter. Följande finns antecknat i kyrkboken:
Den 8:e mars dog Karin, Lars i Qwistom dotter, född i Qwistom år 1683 blev sjuk och begravd den 15 mars.
Följande personer har varit mantalsskrivna på ägorna Qwistom.
Med början 1695 tom 1699. Hustru Maria. Information saknas mellan 1700 – 1704. 1705 – 1714 Lars Erichsson. Den sista personen som var skriven där hette Swen och bodde där mellan 1714 och 1727.

I storskiftet 1801 benämndes marken som gränsar mot sjön Åländern som Kvistoms ängen. I nutid finns det även en vattenbrunn som går under namnet Kvistomskällan. Backstugan Boxholm uppfördes på utkanten av ängen i början av 1870 talet.
Kan det vara så här att det har funnits en bebyggelse här redan på 1600 talet, kanske placerad på samma plats som backstugan Boxholm. Mycket talar för det.

Samma familj var bönder i Wärna från 1710 till 1773.

I Kinda häradsrätt bouppteckningsregister finns fem stycken bouppteckningar från 1750 talet mitt. Med hjälp av dessa samt mantalslängderna går det att sammanställa vem som bedrev jordbruk i Wärna vid den tiden.

Bilden ovan är första stycket av Elisabeth Persdotters bouppteckning. Elisabeth var född 1670. Hon gifte sig med Måns Larsson som var bonde i Opphem. De arrenderade Wärna från 1710 till och med 1740. Paret fick två söner Per Månsson och Nils Månsson. Per Månsson föddes 1702 gifte sig med Kerstin Samuelsdotter. Per blev 69 år gammal och avled i Wärna 1771. Deras andra son Nils gifte sig med Maria Nilsdotter och  de fick två döttrar Christina och Eva. Dottern Christina var trolovad med drängen Samuel Samuelsson. De gifte sig på hösten 1758. Sonen Nils avled vid 48 års ålder år 1756. Hans mamma Elisabeth avled vid 89 års ålder i Wärna den 22 november 1758. När Per Månson hade gått bort 1771 så försöker änkan Kerstin driva jordbruket vidare men 1773 övertar Lars Johansson och hans hustru Maria Jonsdotter arrendet. 

Översättning av bouppteckning.
1758. den 4. December. Blef på wedebörandes anmodan af underskrefne laga uptekning och wärderinghållen på all den qwarlåtenskap som fans efter gamla Änkan i lifstiden Hustru Elisabet Persdotter utij frälse Hemmanet Wärna och Tjärstads Sochen. Hwilken gienom den timmeliga döden afled den 22. Sidstlidne November. sedan hon på sin ålderdom i många år tilbakars setat till hus och näring hoos sine barn i gården, Sonen Per Månsson och sonehustrun som nu med ända, hustru Marij Nilsdotter, wilka Sidstnämde Ägendommen angaf uti följande årdning.
Bouppteckningen tolkad av: Torbjörn Wahlström.

• Länk till (som pdf-filer)
• Elisabet Persdotters bouppteckning.
• Länk till översättning.
• Nils Månson bouppteckning.
• Länk till översättning.
• Per Månssons bouppteckning.
• Länk till översättning

Översättningarna av första stycket i bouppteckningarna är gjorda av Torbjörn Wahlström.

1700 talet.

År 1700 föddes Johan Axelsson i Vena i Kättilstad. Johan gifte sig med Katarina Larsdotter och de fick 5 barn, dottern Margareta, sönerna Axel, Jonas, Lars och Peter. Barnen födds när familjen bodde i Gassemåla i närheten av Söderö. Gassemåla låg på östra kanten, av den dalgång som sträcker sig från Söderö skola, mot Fallvik. Åker man förbi Söderö mot Norrö så går vägen till Fallängen och landsvägen svänger vänster och det blir en mycket lång raksträcka, till höger ligger fastigheten Gassemåla. Åker man en solig sommardag på vägen mot Norrö, så kan man tänka sig var det låg, på den soldränkta gröna kullen, som man ser mot skogskanten.

Här kan man läsa vad prästen antecknade i kyrkboken i september 1737 när sonen Lars döptes.
Kan Du läsa vad prästen har skrivit. Det är en sak som är lite anmärkningsvärd? 

Den 14:e september föddes Johan Axelsson och hans hustru Catharina Larsdotter i Gassemåla. Barn som döptes den 18 september Kallad Lars
Wittnen

Per Persson i Galmesås Per Johnsson i Medelö Olof Mattson i Kiärstad Drängen Gustaf Axelsson i Hwena Nils Benchtsson i detsamma

Wälb. Jungfru Agneta Gertruda Knorring på Söderö Ingerid Benchts dotter i Galmesås pigan Catarina Danielsdotter i Hwena pigan Helena Knutsdotter i Galmesås Pigan Brita Carlsdotter i Medelö Pigan Carin Jonsdotter i Qwarntorp

Anm: Agneta Gertruda von Knorring, dotter till Regina Borden och Hans Henrik von Knorring. Hon ärvde efter mors död 1769 Söderö. Hon var gift med ryttmästare Axel Johan Duse. Varför var det en person från adeln närvarande när en bondson skulle döpas?

1743

Ca: 1743 flyttat familjen från Gassemåla till Långnäs. Johan Axelsson avlider vid 50 års ålder i mars 1750. Sonen Petter tar över gården i Långnäs, driver den vidare efter faderns död.

Lite historia.
1753. Detta år bytte vi i Sverige från den julianska till den gregorianska kalendern. Bytet genomfördes den 17 februari och nästa dag blev därför den 1 mars

1773

Lars Johansson arrenderar en gård i Wärna 1773 råder det mycket svår missväxt i Sverige. Samma år arrenderar en av Johan Axelssons söner, Lars Johansson Nerwärna en av två gårdar i Wärna. Efter att familjen flyttat till Wärna får Lars och hustrun Maria Jonsdotter en son som döptes till Jean och dottern Greta. När tredje barnet skulle födas 1781 dör Maria i barnsäng.

År 1781 dör Maja Jonsdotter.

I första delen av bouppteckningen från den 20 november 1782, går att läsa följande:

Ingifwen på allmänt Winter Ting i Kinda Härad och Kisa

    th. 18 Febr. 1782
År 1781 den 20 November Blef hos bonden beskie. lige daneman Lars Johanson i Wärna Laga boup-teckning hållen uti sterbhuset efter dess i lifstiden kära Hustru Maja Jonsdotter, som gänom den timeliga döden afledd (.2. sistledno September. Hwilkens arfwingar äro dess 2ne små barn, sonen Jon, och dottren greta, den foro 7 år, dottren 4. år afhwilkas wägnar härwid närwarande barn, sens mosters man, Sochnemannen beskiedelige Nils Erickson uti Sufrelsta då ägendommen af änkomannen upgafs, och af underskrifne till antecknande uti följande årdning företogs.

Danemann ansedd man.
Tolkat av Torbjörn Wahlström.

Maja Jonsdotter bouppteckning.

Länk till översättning.

1783 Lars Johansson gifter om sig.

Lars gifte om sig i juni 1783 med Maria Persdotter.
I Tjärstad vigselbok 1750 – 1788, år 1783 sidan 318 har prästen antecknat följande:

Den 6:e juli 1783 så gifte sig Lars Johansson i Wärna och Maria Persdotter i Räffstad. Morgongåva 20 lod Silver.
Fotnot: Vid den här tiden består inte morgongåvan av ett visst föremål som lämnas i gåva. Det är istället ett löfte om en gåva eller del i arvet som tillfaller änkan i den händelse att mannen dör före hustrun.

1784 föds Jonas.

Första barnet fick namnet Jonas och föddes den 9:e februari 1784 och döptes den 15 februari. Dopvittnen var Bonden Petter Jansson i Långenäs, Eva Nilsdotter i Wärna, Nils Persson i Wärna och pigan Lisken Persdotter i Wärna. Vid ett års ålder dör sonen Jonas

1789 föds Gustaf.

Det andra barnet föddes 1789 och följande finns antecknat i kyrkboken.

Den 11 augusti föddes och den 16 augusti döptes Lars Johansson och hans hustrus Maria Persdotter barn, uti Wärna. Till Gustaf. Dopvittnen: Lars Johansson bror Axel Johansson i Långnäs hans hustru Elisabet Birgersdotter i Långnäs. Nils Carlsson i Opphems egendom?? Anna Eriksdotter i Intet och Daniel Johansson detsamma och Pigan Lena Jonsdotter i Wärna.

1797. Frälsehemmanet Wärna köps av
bönderna i byn.

År 1789 så ändrades lagstiftningen så att även bönder som brukade jorden fick köpa frälsejord.
Lars köper den delen av gården som han arrenderar 1797 av Friherre Israël Lagerfeldt i Lagerlunda. Den andra delen köps av Jacob Pehrsson i Efsinge. Vid storskiftet i Värna 1801 ägde Lars Jansson och Jakob Pehrsson vardera ett 1/2 mantal i byn. I köpet ingick även Ärenäs.

Köpekontrakt 1797.

Jag Israël Lagerfeldt Friherre och Öfwerste Lieutenant, gör härmed weterligt, at jag med min Kära Hustrus bifall, hafwersålt och til Köps uplåtit Bönderne Ärlige och Wälförståndige Lars Johansson i Wärna, och Jacob Pehrsson i Efsinge, uti Tjärstad Socken, mitt hela Frälse Hemman Wärna och Åttondedels Frälse Hemman Ärrnäs, hälften hwardera, belägne uti Östergöthland, Kinds Härad, Tjärstad och Kättilstad Socknar för en öfwerens Kommen och betingad Köpesumma, stor: Fyratusende Sex Hundrade Ellofwa Riksdaler, 5 Ss, och 4 rst ( uti nu gångbart Riksgäldsmynt. Och som jag berörde Salu och Köpe summa 4611 Rdr, 5 Ss 4 r, riktigt bekommit, och härmed qwitterar; altså afhänder jag mig, min Hustru och Arfwinger, förenämnde första Frälse, Egendomar, med alt hwad dertil nu Lagligen lyder, eller tillwinnas Kan, samt tilägnar dem ofwannämnde Köpare och deras Hustrur, at äga och fritt förwalta, såsom all annan deras wälfångna Egendom, som dem bäst synes; förbindandes mig til Hemul efter Lag.

Hemul = Rättmätig, befogad SS skilling rst runstycken
4611 riksdaler motsvarar år 2020. 1 184 794 kr.
5 skilling, 27 kr och 4 runstycken, 2230 kr:

Köpekontraktet tolkat av Torbjörn Wahlström.
Länk till hela köpekontraktet som pdf-fil.
Översättning av köpekontraktet som pdf-fil.

Storskiftet 1801.

Protocoll
År 1801 den 15:de Juli inställde sig undertecknad Lantmätare för att till följe af Kongl Majts Respective Befallningshafvandes afgifne förordnande Storskifte förätta öfver helt mantal frälse Värna, belägit uti Kinda Härad och Tjerstad Socken. Utom tillkallade Nämdemännen Jonas Erisson från Nygård och Lars Jaensson från Boda, instälte sig Bönderne Lars Jaensson och Jakob Pehrsson som hvardera äga hälfen. Igenom föregången laga kundgjörelse är denna dag till rågångarnes upgåen. De utsatt hvarföre utom de förr anförde Sig instälte för Berssebo Säteri å Baron Adelswärds vägnar Herr Secriteraren F G Berselius, biträdd af Arendatoren Herr Inspectore Kihlström. Äfven på Värna boarnes Kallelse infant sig Bonden Petter Johnsson från Opphems östergård, för att uppwisa de Råmärken hvarom förr är vordet tvistat, och hvilcka äfven 1776 års tvifte Charta uprättad af framlidne Lantmätare Pehr And: Wedén utvisar.

Delförstoring av karta upprättad av Carl P Rohlin i samband med storskiftet 1801. På kartan från storskiftet 1801 som sträcker sig från Ämmern till Åländerns stränder är alla byggnader placerade på ett och samma ställe vid dagens Nerwärna. En liten bod finns inritad vid Ämmern strand.
Bokstaven A och B utvisar vem som äger marken A är Lars Johansson och B Jakob Pehrsson.
Vill du läsa mer om det laga skiftet 1801.

• Länkar som pdf-filer.
• Original protokoll från 1801.
• Renskrivet protokoll från 1801.

1805 avlider Lars Johansson i frossa.

År 1806 den 7 Januarij blef uppå Änkan ärliga och dygdesamma Maija Pehrsdotter i Wärna begäran, Laga Bouppteckning förrättad på all befintelig Fast och lös Egendom efter dess framlidne man Bonden ärlige och förståndige Lars Jeansson, som mäd döden afledden 30 sistwekne December, med efterlemnade arfwingar, nämde Änka, Sonen Jean myndig, samt dottern Greta med första giftet, efter framlidne Hustru Maija Jonsdotter, och med Andragiftet Sonen Gustaf 15 År, hwarss rätt såsom omyndiga bewakades, af däss närwarande Släckteman skatte Bonden ärlige och förståndige Nils Olofsson i Opphem och blef Husets tillgångar upptecknad i dän årdning som följer.
Fastighet

Twåtredjedelaruti halfwa Frälsehemmanet
Wärnaupptages  wädi till 1000
Twåtredjedela ruti Ett Sexton,,
dels mantal efter helt räknat uti
Frälsehemmanet Ärnäset 111,54
1111,54

Det är endast den första delen av bouppteckningen som visas här men i dödsboet fanns ett sto och 7 kor varav en hette Britta.
Om du kan läsa gammal text kan Du ta reda på vad de andra korna hette.

Länk till Bouppteckningen som pdf-fil.

1807 två gårdar blir tre.

1807 äges ½ mantalet av gården av sterbhuset efter Lars Johansson och änkan Maria. Det andra ½ mantalet äges fortfarande av Jakob Persson som bor på gården och brukar gården till 1816 då Karl Aronsson med familj arrenderar ½ mantalet. Samma år flyttar Jakob Pehrsson från Wärna till Långnäs i Kättilstad socken. När Jakobs son är 20 år tar han över ägandet och driften av gården den 14 mars 1822. Han äger och brukar gården till 1859 då Jakob avlider. ¼ dels mantal i Nederwärna brukas och äges av Johan Larsson tills han avlider 1840. Den andra ¼ delen som äges och brukas av Gustaf Larsson tills han avlider 1866.
1806 arbetar Gustaf Larsson som var Lars Johansson son i första äktenskapet hos bonden Petter Jonsson i Räfstad som dräng. Under några år kommer Petter Jonsson att hjälpa änkan Maria och barnen att bruka gården.

Efter att arvskiftet var klart så delas det ½ mantalet i Nerwärna till två ¼ mantal. En ¼ ärver Marias son Gustaf Larsson (Wärna 2) den andra ¼ mantalet (Wärna 1) ärver Johan Larsson som är Marias makes son i första äktenskapet. Gustaf och Lars är halvbröder.
De tre gårdarna har fortfarande alla byggnaderna samlade på ett och samma ställe. Det kommer att vara så till efter det laga skiftet som skedde med början 1864. Då beslutades att Nerwärnas ladugård skulle flyttas bort och placeras närmare ån till vänster bakom bostadshusen. I dag ser vi att så inte blev fallet.

Lite historia.
I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet hände många dramatiska saker som påverkade samhället i Sverige och utlandet. Franska revolutionen 1789 ledde till republik och inbördeskrig. Många ville avskaffa kungens och adelns makt och det franska kungaparet blev avrättade. Revolutionens idéer om frihet, jämlikhet och broderskap spreds också till Sverige. Gustav III blev mördad på maskeradbalen 1792, Sverige hade förlorat Finland 1809 efter långa krig och samma år avsattes kung Gustav IV Adolf. Han och hela hans familj blev tvingade att lämna Sverige och bosätta sig utomlands. Riksdagen valde Gustav III:s bror till ny kung, och en ny grundlag gjorde slut på det kungliga enväldet.
I juni 1810 slogs Axel von Fersen ihjäl av en uppretad folkmassa i Stockholm. Mordet var ett led i maktkampen mellan kungatrogen adel och liberal borgarklass. Som enskild händelse är det en av de mest dramatiska i Sveriges historia.
Axel von Fersen tillhörde en av de finaste, adliga familjerna i 1700-talets Sverige. Den blivande kungen Karl August dör plötsligt 1810. Då uppstår ett rykte att Axel von Fersen och hans syster (Sophie Piper) skulle vara inblandade i dödsfallet. Karl August var mycket populär. Axel von Fersens vänner fruktar därför att folkmassan ska skada honom på Karl Augusts begravning. Det är precis vad som händer. Folk kastar saker på honom. Han blir till slut utdragen ur sin vagn och får motta slag och sparkar från några personer i folkmassan. Han skadas så svårt att han dör. Axel von Fersen är begravd i Ljung kyrka utan för Linköping.

Lars Johanssons son Gustav Larsson gifter sig 1813 med Britta Cajsa Isaksdotter. Från 1811 till 1866 drev familjen lantbruk i Wärna Mellangård. De får två döttrar Stina född 1817 och Sara Lisa född 1823. (se bild).

Sara Lisa Gustavsdotter träffar Sven Göransson från Briteborg och de gifter sig den 1:a. augusti 1841.
Sven Göransson var son till riksdagsmannen Göran Persson som bodde i Briteborg. Efter giftermålet bosatte sig paret i Svenmyra. Paret får 3 barn 1842 föds dottern Kristina Karolina. Karl Göran födds 1844 och dör innan 2 årsdagen, året efter så föds sonen Göran och 1854 föds Johanna Charlotta (gift Granberg och kallad Hanna).

Fotnot: Sven Göranssons farfar Peter Göransson (1752 – 1795) var riksdagman och var pådrivande när det gällde byggandet av Kinda kanal. Kanalen blev färdigställd 1871.
1792 den 26-27 januari sammankallade Gustaf III ständerna till riksdag för att främst lösa finansiella frågor. Kungen valde Gävle istället för Stockholm på grund av adelsoppositionen och att Gävle var en kungatrogen stad. I denna riksdag deltog Peter Göransson som en av 700 delegater som representant för bondeståndet. På den här tiden blev det till att åka hästkjuts till Gävle och sova över på gästgivaregårdar.
Det var oroliga tider i Sverige. På kvällen den 16 mars 1792 träffas Sveriges konung Gustav III av ett skott i ryggen när han deltog i en maskeradbalen som var arrangerad på operan i Stockholm. Mannen som håller i pistolen är Jacob Johan Anckarström, men han är långtifrån ensam. Vid hans sida finns en hel sammansvärjning av adelsmän som under flera år känt ett växande missnöje med kungens politik. Kungen dör den 29 mars 1792.

Inhysejonen Anders Persson i Uppwärna drunknar på nyårsaftonen 1834.

Anders Persson föddes den 27 november 1779 på ön Torrö. En liten ö söder om Valdemarsvik nära gränsen till Kalmar län. Hans pappa hette Pehr Olofsson och mamman Anna Johansdotter.
När Anders var liten avlider hans pappa, när vet vi inte. Hans mor gifter om sig med lotsåldermannen Per Mattson. När Anders är 19 år gammal 1798 dör hans mor. I husförhörslängderna är följande antecknat. Anders flyttade från sin födelseförsamling Eds Kapell till Uppwärna 1805 och att han var synbart fördärvad av venerisk smitta och oförmögen till arbete.

1849 Sara Maja Endahl
Bröt mot 6:e budordet flyttade sedan till Ärnäset.

Pigan Sara Maja Endahl flyttade från Kättilstad socken till Nerwärna 1849. Följande har prästen antecknat i husförhörslängden. Brutit mot 6:e budordet Oäkta DotterAnna Maria vårdad i nybygget vid Tranebo i Kättilstad socken.
Sara Maja hade blivit med barn och fött dottern Anna Mari den 13 september 1846. Dottern bodde de första åren hos mormor Anna Kajsa Persdotter och morfar Anders Endahl i torpet Nybygget under Tranebo i Kättilstad socken. Samtidigt som Sara Maja var piga i Wärna så fanns drängen Samuel Olofsson på samma gård och tycke uppstod De det gifte sig den 25 november 1853 i Tjärstad kyrka och efter giftermålet så bosatte de sig i ett torp på Ärnäset i Kättilstad socken
Paret fick en dotter som föddes 1854 samtidigt så flyttade den 8:a åriga dotter Anna Maria tillbaka till mamman och den nya pappan. Sedan föddes ytterligare en son och en flicka. Sara Maja avled vid 68 års ålder den 19 mars 1887. De sista åren i livet så var hon blind.
Den 22 september 1889 gifter sig Sara-Maja man Samuel då 65 år om sig med den 50 åriga Fredrika Råström. Paret bodde kvar till den 20 november 1913 och flyttade då till Ätteborg i Kättilstad där Samuel avlider den 1 februari 1915. Och Fredrika den 27 december 1918.

1861

Sven Göransson och Sara Lisa Gustafsdotter ärver del i  Nerwärna. De äger då en gård i Svennmyra och en del i Wärna.

Kinda Härads Rätt.
Gör weterligt, att alldenstund uppbud vid tre lagtima Ting, den 7 maj och den 17 september 1861 samt den 21 Januari innevarande år blifvit meddelade å Ett Fjerdedels mantal frälse Wärna i Tjärstad socken och Ett trettiotvåendels mantal frälse Ärnäset i Kättilstad socken hvilka hemmansdelar förre Nämndemannen Anders Larsson i Frössvik och hans hustru Kristina Katarina Gustafsdotter till hälften, samt Sven Göransson i Svinmyra och hans hustru Sara Lisa Gustafsdotter enligt afhandling den 3:April 1861 till andra hälften bekommit såsom förtida arf af deras svärfader och fader Gustaf Larsson hvarefter Anders Larsson och Kristina Katarina Gustafsdotter emot Fyra Tusen Riksdaler Riksmynt, överlåtit deras sålunda erhållna hälft i fastigheten till deras bemälda swåger och syster Sven Göransson och Sara Lisa Gustafsdotter samt kungörelse om lagfarten warit å Rättens dörr anslagen och från predikstolarna i Häradets kyrkor upplästs fördenskull och enär klander å berörde jordafång icke inom den nu mera förflutna laga ståndstiden mellankommit, pröfvar Häradsrätten , i förmåga af i och 4 Kap. Jorda Balken samt Kongl. Förordningen  den 13 juni 1800, rätt vist medelst detta öppna bref förklara, det Skola ofvan bemälde Sven Göransson och Sara Lisa Gustafsdotter uti egande-rätten till förenämnde Ett fjerdedels mantal frälse Wärna och Ett trettiotvådels mantal frälse Ärnäset till godonjuta den Säkerhet, som med lag och laga stadgar.
Sven Göransson i Wärna 
om fasta å jord är förenligen Tingsrättens Kisa den
27 Juni 1862.
På Häradsrättens Rättens vägnar

1863 Didrik Andersson och Karolina Svensdotter gifter sig.

Didrik Andersson pappa Anders Nilsson och hustrun Lovisa Persdotter bedrev jordbruk i Råhamra söder om Björkfors. Gården ägdes av Kapten Pauli på Stjärnevik. Barnen Didrik Andersson föddes 1839-09-14, Anna Charlotta Christina Andersdotter 1844-03-24 och Anders Gustav Oskar Andersson 1853-06-11.
Prästen hade i husförhörsboken antecknat att Anders Nilsson och Lovisa båda var ”Serdeles välkänd” och på raden för Didrik har prästen skrivit ordet ”god”.
Didrik hade fullgjort bevärings och Vapenföringen året 1861 genom legokarlen Jonas Peter Andersson försorg. Äktenskapsbetyg var utställt 1863-03-18.

Det lystes för paret den 20 mars 1863. I Tjärstad vigsellängd står följande.
Nils Peter Didrik Anderson bondson från Råhamra af Oppeby socken.
Cristina Carolina Svensdotter Nämdemansdotter från Svenmyra. Giftomannen brudens far och nämndeman Sven Göransson tillstädes familjelyckan de till detta äktenskap och intyhgar ingen släktskap föreligger mellan kontrahenter. Det lyses följande dagar 22, 29 mars och 5 april. Prästen Carl August Högberg vigde paret den 20:e maj.
I samband med giftermålet med Karolina Svensdotter den 20:e maj 1863 så flyttar Didrik till Wärna den 3 juni 1863 och brukar Nerwärna som Karolinas föräldrar äger.
Bilder från lysningsboken i Tjärstad socken.

Laga skifte 1863.

År 1863 den 9 November instälde sig undertecknad Kommissions Landtmätare uti Wärna by, l mt. frälse, i Tjärstad socken, Kinda Härad och Östergötlands Län, för att, till följe af wederbörligt förordnande förrätta Laga skifte öfver alla egorna därstädes, hvarvid efter vederbörligen upläste kungörelser och utfärdade kallelser sig infunno samtlige:
Nämndemannen Sven Jöransson i Svinmyra, Tjärstad sn, egande ¼ mantal
Johannes Tyrsson i Närstad, Åtvid socken, egande 1/4 mantal.
och Gustaf Jakobsson härstädes, som genom köp blifvit egare till ½ mantal.

Som Gode Män infunne sig Nämndemannen Magnus Magnusson i Hackel, Tjärstad socken och
A. P. Andersson i Walla, Kättilstad socken.
På Landtmätarens fråga om något laga hinder mot förrättningens företagande förefans, yrkade ene delegaren Gustaf Jakobsson, att då hans egande 1/2 mantal under Litt. B., blifvit vid storskiftet så utbrutit, att det blifvit lagt hufvudsakligen uti l skifte, med en liten äng och en hagbit uti Litt. A~ skifte, som mycket wäl kunnat utbytas, han icke vidare vill i skiftet ingå, än som erfordras f ör utbyt e af dessa planer och för beredande af lämplige ägosträngar emellan hans och de öfrige delegarnes skiften. Landtmätare och Gode Män togo detta Gustaf Jakobssons yrkande i öfvervägande och afgåfvo, efter inhämtade uplysningar af storskifteshandlingarne, följande utlåtande:

Hur blev utlåtandet från de Gode Männen:
Renskrivet dokument Laga skifte 1863. som pdf-fil
Karta laga skifte 1863. som pdf-fil.

Så har låg husen i Wärna 1864 Aa äges av Sven Göransson i Svenmyra och Ab äges av Johannes Tyrssons och B tillhör Uppwärna och ägs av Gustaf Jakobsson. Hus med ett X på taket är bostadshus. På kartan från 1864 är ej Uppwärna inritat. På visad karta är två bostadshus inritade så det måste betyda att det bör finnas både ladugård och bostadshus i Uppvärna vid den här tiden. Dessa byggnader har uppförts mellan åren ca: 1810 och ca: 1860. Kartan från 1801 visar att ingen bebyggelse fanns i Uppwärna.

1866 dör Gustaf Larsson av bröstsjukdom.

År 1866 den 23 maj instälde sig undertecknade i
Wärna af Tjärstad socken för att på vederbörlig
anmodan förrätta laga Bouppteckning efter fram=
lidne f. d. Hemmansegaren, undantagsmannen Gustaf
Larsson; hvilken, såsom Enkoman afled härstädes den 12
uti innevarande månad och efterlemnat, såsom arftagare
2:ne döttrar: Christina Katarina, som gift med Nämn=
demannen Anders Larsson i Frössvik; Oppeby socken
aflidigt den 30 sistlidne Mars, eftrelemnade, utom sin
bemälte man följande bröstarvingar nemligen sonen An=
ders Gustaf, sjelv myndig, Sven Johan, döttrarna An=
na Karolina gift med Johan Alfred Germundsson
i nedre Årteryd, Hägerstad socken, Christina Lovi=
sa, gift med Mjölnaren Per Alfrid Pettersson i Opp=
hems Qvarn, Maria Charlotta, född den 5 januari
1847, Sofhia Mathilda född den 27 December
1855 och jemte brodren Sven Johan omyndiga. Samt
Sara Elisabeth, gift med Nämndemannen Sven Gö=ransson i Svinmyra.
Alla åro härvid tillstädes och aflidna Christina Kata=rinas omyndiga barn rätt bevakas af deras fader Anders Larsson. Sedan sist nämnde dottren Sara Elisabeth, fam vistats
i sterbhuset under den af lidnes sista sjukdom och
jemväl vid hans död, blifvit erinrad uppgifva boets
ställning sådan som den vid dödfallet befanns, i
enlighet med allmänna lagens stadgande 9 kapit=
let 1pp ärfda balken, Skedde uppteckning enligt sålunda:

Länk till hela bouppteckningen som pdf-fil

1866 Egodelning.

Avskrift av gammalt protokoll.
Utdrag af protokollet hållet wid sammanträde med Kinda härads Egodelningsrätt i Kisa de 17 December 1866.
No 4. Herr Kommissions Lantmätaren A. G. Asklund hade för erhållande af faställelse å förrättningen till Egodelningsrättens Ordförande oversänt karta och öfrige handlingar angående ett at Kommissions Lantmätararen , efter werderbörligt förordnande och med biträde af gode män, den 9 november 1863 börjat och den 7 maj innevarande år afslutat laga skifte å alla egorne till en halft mantal frälse mantal frälse Wärna Nergård i Tjärstad  socken och i sammanhang dermed werkstälde egend byte emmellan skiftnämnda hemman och ett halft mantal frälse OppWärna, wid hvilket skifte delegarne Sven Göransson och Johannes Thyrsson erhållit egor för ett fjerdedels mantal hvardera, den förre i twå skiften under Litt. Aa och den senare ett skifte under Litt. Ab å kartan; och som vid förrättningens afslutande  behörig hänvisning till besvärs anförande däröfwer blifwist meddelad samtlige deltagne, enligt vid handlingarne  sogadt bevis, den 31 nästlidne Maj erhållitdel af samme handlingar, utan att klander emot förättningen sedemera blifvit wäcke; alltså och då vid granskning af handlingarne något icke varit att emot förrättningen anmärka som Egodelningsrätten lagligt ifrågawarande laga skifte och egobyte till framtida. 

Skiftes delegarne i ½ mt Wärna Nergård.
Sid 2.
Efterrättelse faställa ; hwarom bevis tecknades å conceptkartan.
Uti kostnaden för Egodelningsrättens sammanträde skola delegarne i skifteslaget till hälften hvardera deltaga med Sju riksdaler riksmynt. Som ofvan På Egodelningsrättens vägnar:
S Lövenadler

Historia. Nödåren 1867 – 1870.
En dag rakade sig deras far. Han vände sig till barna och sa, det är dags nu, vi måste bereda oss på att dö. Då hade familjen ätit det som fanns, slaktat och ätit opp den enda kon, till och med kons hud, kokat några gamla kängor för att få bort tjärsmaken, stekt dem och pinat i sig. Men nu i april finns inget mer att äta. Barna ligger till sängs med svullna magar, armar och ben som stickor, bara fadern orkar vara oppe. Steg hörs utanför stugan, men det är inte döden som kommer, utan in kommer farbror Göran med en tjuvskjuten älgstek. Man har varit med förr och vet att det är livsfarligt att kasta i sig köttet. Familjen får börja försiktigt med lite buljong tills magarna vant sig. Gården ensligt belägen i skogen. Året var 1867 – det första av tre nödår som skulle drabba Sverige. Svälten hungeråren som formade Sverige. Och för många går det sämre. Människor svälter ihjäl i tusental i Norrland detta kalla år då sommarn aldrig kommer.

1873. Var dopvittne när svärdottern döptes.

Tidigt på söndagsmorgonen den 27 april 1873 begav sig hemmansägaren i Oppwärna Anders Gustaf Jakobsson och hans hustru Gustafa Jonsdotter med sin nyfödda dotter Anna Maria till Tjärstad kyrka för att döpa Anna Maria. Med som dopvittnen var Didrik Andersson och hans hustru Karolina från Nerwärna samt drängen Sven Svensson och pigan Anna Svensdotter från Långnäs i Kättilstad socken. Didrik och Karolina visste inte att deras då ettåriga son Gustaf skulle gifta sig med den nyfödda flickan. Anna Maria döptes av komminister Carl August Högberg.
Prästen antecknade i kyrkboken att kyrkotagningen skulle ske den 1 juni.

Kyrkotagning.
Den kyrkliga ritualen för att återuppta kvinnan i församlingen kallades för kyrkotagning. Kyrkotagningen skedde 6 veckor efter förlossningen har sin förebild i de föreskrifter som finns i Gamla testamentet om 40 dagars  orenhet (3 Mos. 12). Mellan förlossningen och kyrktagningen var kvinnan inte tillåten att arbeta utomhus eller att besöka kyrkan. Detta ställde till problem i fattiga hem där kvinnan inte kunde vänta så länge på att åter få börja arbeta. Vanligen förrättades kyrktagningen före gudstjänsten på den ordinarie söndags gudstjänsten. I början skedde kyrktagningen vid kyrkporten. Det fanns dock en känsla av skam att kyrktagas vid porten eftersom det var här som dömda satt i kyrkstocken och sonade sina brott. Dessutom var det kallt och dragit vid dörren vilket inte var bra för de nyblivna mödrarna. Senare flyttades kyrktagningen till altaret. De främsta kvinnorna i församlingen var de som först kyrktogs vid altaret, därefter även de mindre bemedlade. Vid kyrktagningen knäböjde kvinnan på en särskild klädd kyrktagningspall. Därefter läste prästen en kyrktagningbön, tog kvinnan i hand uttalade en lyckönskan.

1890. Sara Lisa avlider och det blir ägarskifte i Nerwärna.

Länk till bouppteckning som pdf-fil.

Vid arvskiftet efter Sara Lisa så ärver Didrik och Karolina den delen av Wärna som Sven Göransson äger.
Länk till Lagfart som pdf fil.
Länk till lagfart avskrift som pdf fil.

Didriks och Karolinas barn.

Didrik och Karolina gifte sig 1863. Efter ett år så föddes sonen Göran Nilsson. 1867 föddes dottern Anna Lovisa. Anna Lovisa avled när hon var 7 år gammal. Gustaf Nilsson föddes 1872 och Carl Oskar Wärnström (Nilsson) 1876. När sonen Verner föddes den 1 oktober 1878 antecknade prästen i kyrkboken att ”Verner erhöll nöddop och avled dagen därpå”.

Didriks och Karolinas son Göran Nilsson 1864 – 1961.

Didriks och Karolinas äldsta son döptes till Sven Göran Nilsson, tilltalsnamnet var Göran. Göran döptes den 15:e juni 1864 i Tjärstad kyrka. Dopvittnen var morfar och mormor, Sven Göransson och Sara Lisa Gustavsdotter och deras son Göran Svensson i Svenmyra och pigan Carolina Larsdotter från Wärna. Göran träffar Elin Andersdotter från Pukerum söder om Bestorp. Där Elins föräldrar arrenderade en gård som ägdes av Sturefors. I samband med bröllopet flyttade Göran till Pukerum. Där de också arrenderade en delen av gården. Efter 9 år i Pukerum så flyttar Göran och Elin till Gärdala 1905. Huset de bodde i kallades Lillgården. Göran arbetar som jordbruksarbetare. Dottern Judit föds den 25:e januari 1908. Efter 8 år i Gärdala så blev det flytt till Boda Södergård där familjen bodde fram till den 21 november 1932. Då Göran med familj flyttade hem till gården i Wärna. Familjen flyttade in i det nyuppförda huset som döptes till Lillegård, och ett litet mindre hus som fick namnet Lillstugan. Husen byggdes på ofri grund. Där levde familjen alla sina år. Den 3 maj 1963 avled Judit Nilsson utan någon efterlevande. Innan Judit avled så testamenterade hon Lillegård till Birgitta och Claes Göran Nilsson.

Didriks och Karolinas son Carl Wärnström 1876 – 1952.

Den 18:e maj 1876 döptes Carl i Tjärstad kyrka. Dopvittnen var arrendator Carl Johan Carlsson i Bersebo och han hustru Brita Katarina samt drängen Carl Johan Samuelsson och pigan Linnea Johansdotter från Wärna. Prästen som döpte Carl var Carl August Högberg. När Carl var 18 år 1894 studerade han i Linköping till folkskollärare. Där var det många som hette Nilsson i efternamn. Då ville Carl byta efternamn då blev det Wärnström. Sedan utbildade sig Carl till musikdirektör och han arbetade sedan som körledare och skrev även musik.

Didriks och Karolinas son Gustaf Nilsson 1872 – 1938.

Wärna den 17 Maj 1893.

Som vän jag dessa rader skrifver, som vän jag ämnar dem åt dig
och glad jag är om du det hoppet gifver att ej förgäta dem.
Jag får för det första tacka dig för brefvet som jag fick från dig i gårkväll, det var riktigt kärkommit skall du tro och roligt att se att du ej glömde bort ditt löfte. Det är roligt att höra att du äger helsan och trifves bra, jag har också helsan men jag trifves ej så bra för jag har less vid efter dig du har ju ej varit borta så länge men jag tycker det har varit långt tid sen du reste.

Jag önskar du vore hemma nu för nu börjar det bli vackert ute blommor och träd står i sin skönaste fägring. Ack om den dagen snart vore inne så du komme hem, men det dröjer. Jag tänker på dig så ofta och önskar dig ha helsan och må gott hvilket är det förnämsta. Jag har varit åt kyrkan hvar söndag sen du reste utan i söndags var jag åt Skälfalla det var nykterhetsföredrag. Jag tänkte så helsa på dig i Pingst men Båten går till Linköping på Fredagen och tillbaka Pingstdagen så det bär ej åt för mig utan jag får nog vara hemma. Jag önskar dig mycket roligt i Pingsthelgen. Glöm ej bort mig och glöm ej att skrifva så är du snäll. (Dröj ej för länge) det är så roligt höra något från dig. Jag hoppas du ej tröttnar på mitt slarf.

En kär hälsning från din alltid samme vän
Anna Gustafsson
Kl är 11 på natten Sof gott ! Gonatt.

Kärleksbrev nr. 2.

Värna den 10 juni 1893

Älskade Gustaf må alltid gott önskar din vän.
Tack för det kärkomna bref som jag hade glädjen att mottaga från dig i torsdags du skall tro att jag blef riktigt glad då. Det är rolin att du äger en god helsa (Hvilket är det förnämsta). Jag har åckså en god helsa utan jag har haft så mycket med bröstvärk nu en tid, men jag är nu bättre. Jag tycker det är syn åt dig, när det är så varmt om dagarna.
Jag tänker på dig ofta skulle du tro och önskar den dagen vore då du kommer hem, men det dröjjer väl ej så länge kan jag tro det skall bli roligt att få tala vid dig min kära vän. Jag vill omtala för dig att måndagen den 12 juni kommer jag till Linköping jag skall åka med Albert i Långnäs*. Ock om jag finge tid att helsa på dig min vän då men det får jag väl ej för jag skall resa till Docktor Englund på måndag kväll då kommer jag deri från om tisdag måran och sen hem.
Jag undrar om jag får något bref nu innan du kommer hem det är mycket välkommet.

Wälkommen hem. En kär hälsning din altid samme vän. Anna Gustafsson* 
Snälla du låt ingen se mina bref D.S.

Fotnot 1: Vem var Albert i Långnäs? Albert Svensson mamma Anna Karin var född i Nerwärna 1837-09-14. När Albert gick och läset så bodde han i Wärna för det var lång väg till Kättilstad kyrka. (Uppgiften har lämnats av Ing-Britt Svensson i Långnäs 2020-07) . Albert var född 1862-08-02.

Fotnot 2: Varför skriver Anna under sitt brev med efternamnet Gustafsson. I äldre källor finns följande efternamn antecknat Jakobsson, Anderdotter och naturligtvis efternamnet Nilsson.

1896. Gustaf och Anna gifter sig.

Gustaf Nilsson föddes 2: a maj 1872. Gifte sig den 4.e maj 1896 med Anna Jakobsson från Uppvärna. Dottern Dagmar föddes 1898. Elsa föddes 1900 och sonen Gösta 1906. Sedan föddes sladdbarnet Folke år 1917.

Den 6:e juli 1894 avlider Gustafs mor Karolina vid 52 års ålder. Didrik och Gustaf funderar på hur skall vi göra med gården, det löses på så sätt att Gustaf tar över driften av gården i samband med att han gifter sig med Anna. Det skrivs ett arrendeavtal och den 14:e mars 1896 arrenderar han gården av sin far. I arrendeavtalet kan följande läsas:
För jordägaren Didrik Andersons egen räkning förbehålls båda boningsrummen uti flygelbyggnaden samt del i boden och källaren och hemkört huggen torr ved till hans fulla behof.

Länk till bouppteckning som pdf-fil.
Länk till arrendeavtal som pdf-fil.

Här är familjen Gustaf och Anna Nilsson fotograferad. Bilderna är tagna vid samma tillfälle av fotografen Maria Sandelin, året torde vara 1907. Dottern Dagmar född 1898, sonen Gösta född 1906 och dottern Elsa född 1900. Sonen Folke föddes år 1917.

Några bilder från början av 1900 talet. Uppwärna.

Här poserar familjen Johan Fredrik Nilsson för fotografen, de sitter framför den den gamla mangårdsbyggnaden i Uppwärna. År 1904 kom Johan Fredrik som dräng till Uppwärna från Horn. Året därpå gifte sig Johan Fredrik med ägarens dotter Augusta Charlotta. Efter hustruns död 1915 så flyttade han och barnen till Åtvid. Pojken i mammans knä heter Nils Johan Torsten och är född 1908 och bilden är tagen sommaren 1909. Augusta Charlotta är syster med Anna Nilsson som finns på bilden nedan.

Nerwärna.

På verandan i Nerwärna sitter från vänster: Anna Nilsson med dottern Elsa i knät, dottern Dagmar som håller Gustafs Nilsson hand. Längst in på bänken Carl Wärnström och den gamle mannen är Didrik Andersson. Bilden bör vara tagen ca: år 1904.

Lite statistik.

I gamla bouppteckningar så antecknades allt i dödsboet. Det gör att det går att göra en sammanställning vad som ingick i boet. Bilden nedan är en sådan sammanställning. Med namngivna redskap och vilka djur det fanns vid respektive bouppteckningstillfälle på gårdarna.

1915 Dagmar får brev från Greta.

Dagmar vistas hos familjen Wärnström i Norrköping och får ett brev från en vänninna i Opphem som heter Greta.

Östergården, måndagen den 24 maj 1915.

Kära Dagmar.
Jag får åter tacka dig för brevet ifall du ej fått kortet som jag sänder.
Vad du kan vara glad som få hava så roligt, den som få komma ut och se sig omkring, o vad det skulle vara roligt.
Tänk att Anna o Signe i Nystad samt Mejerinnan o Harald, var inbjudna till Gerda Kindstedt nu i Pingst men ingen reste. Jag tycker att Harald skulle ha rest det hade passat mycket bra. Jag Älskar inte H… numera ty han bar sig så skamligt åt då när Gerda var hemma. Han får fara dit där pepparn växer.
Du skall inte tro så vackert det är här nu ty körsbärsträden blommar träden äro alldeles vita. Du kan ju hälsa så mycket till dina.
Nu har jag inget mera att skriva om för denna gång. Jag skall gå ned till ”Kind” nu och se om det finns någon som jag känner.
Hjärtliga hälsningar medföljer
från din vän Greta.
Skriv någon gång och tala om mycket.
Bränn mitt brev.
Ingrid hälsar.

Vem var Greta som var avundsjuk på att Dagmar fick vara barnpiga åt familjen Wärnström i Norrköping. Gretas pappa hette Oscar Fredrik Samuelsson och mamman Hanna Emilia, pappan var hemmansägare på Östergården i Opphem. Greta födelsenamn var Greta Emilia Samuelsson och var född 1896 och var 19 år när hon skrev brevet. Ingrid som hälsar var hennes lilla syster som var född 1900.

1918 dottern Elsa dör i spansk sjukan.

Spanska sjukan.
Namnet ”spanska sjukan” kommer av att spanska journalister var de första som rapporterade offentligt om sjukdomen. I Tyskland, Frankrike, och England hade man censurerat nyheten om att pandemin fanns i det egna landet.
Till Sverige kom spanska sjukan under sommaren 1918 och drabbade oss i flera olika vågor de kommande åren. Ju fler gånger influensan återkom, desto dödligare blev den. Hundratusentals blev sjuka och runt 35 000 svenskar dog.
Modern forskning har visat att de flesta inte dog av spanska sjukan utan dog av efterföljande infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det fanns ju ingen antibiotika så dödligheten blev väldigt hög vid den här tiden.

I dödsboken Tjärstad socken står det att Elsa avled av lunginflammation.

1920 sonen Gösta dör i sockersjuka.

Diabetes.
Sjukdomen diabetes kallades förr sockersjuka. Sedan insulinet upptäcktes 1921 har miljoner människor med diabetes världen över kunnat räddas till livet. Men det skulle ta 3 500 år från det att man först beskrev diabetes till att en effektiv behandling utvecklades.

Det mystiska ämnet insulin avslöjades till slut och gav dess upphovsmän, Frederick Banting och James Macleod Nobelpriset 1923. ”Honungsurin” kallades sjukdomen av indiska läkare 600 år f.Kr. Symptomen var svaghet, viktförlust, stor törst och stora urinmängder, alltså klassiska tecken på diabetes. Flera hundra år senare gav greken Aretaios en förbluffande precis beskrivning av det kroppsliga förfallet och hur vätskan använder människan som ett vattenrör, genom vilket den rinner ut. Därför gav han sjukdomen namnet diabetes, som betyder ungefär ”rinna igenom”.
Det skulle dröja ända till mitten av 1800-talet innan man började ana att diabetes hade samband med utsöndring av ett visst ämne från bukspottkörteln.

1917 Folke Nilsson föds.

1920 talet.

Fotograf besöker Wärna.

På hösten 1920 måste en okänd fotograf ha besökt Wärna och tagit ett antal intressanta fotografier. Här nedan visas tre av fotografierna som finns bevarade. Det lär finns flera kort som är togs vid samma tillfälle, vet du något så kontakta oss.

1921, 14:e mars ny ägare till Uppwärna.

Familjen Oscar och Signe Karlsson arrenderade Uppwärna men den 14:e mars 1921 så flyttade de från Uppwärna. Ägaren av gården Johan Beck-Fris och hans hustru Anna Adelswärd säljer gården till Karl Magnus Johansson och hans hustru Anna Elisabeth. De flyttar från Sundsmåla i Vårdnäs socken till Uppwärna i samband med tillträdet den 14:e mars.
Fotnot: Den 1 mars 1940 köpte Karl Magnus Johansson barn, Ester, Emil, David och Edith in sig i gården.

Mellangården

Karl Olof Jakobsson gifte sig 1901 med Elin Maria Johansdotter ett år senare 1902 de fick en son som döptes till Karl David Jakobsson. Karl David bodde under åren 1933 till 1973 i torpet Björklund. Karl Davids mamma dör i magkräfta (magcancer) 1904. Karl Olof gifter om sig 1909 med Emerentia Jakobsdotter. Emmerentia medförde en dottet till familjen, Karin Elisabet.
Tillsammans med Karl Olof får Emerrntia, en son Alvar och en dotter Alice.

I bouppteckningen efter Elin Marias död kan följand nämnas. En symaskin värderades till 8o kr. Ett par oxar värderade till 400 kr. Fyra kor till 400 kr. Fem ungnöt till 160 kr. Tre grisar till 50 kr, åtta får 60 kr samt 8 höns värderades till 8 kr.

Länk till Elin Johansdotter bouppteckning som pdf-fil.

Det blev inget bröllop mellan Alice och Nils.

Nils Bäck föddes i Stockholm i Maria församling. Emil hette pappan och mamman Anna Matilda.
När Nils föddes bodde familjen på Högbergsgatan 50. 1920 flyttade familjen till Jonsbo i närheten av Tävelstad. Nils arbetade som byggnadssnickare. 1947 flyttade han till Åtvid och blev verkmästare på en byggföretag.
Alice och Nils förlovade sig 1942. Alice hade broderat både örngott och lakan med initialerna AB (Alice Bäck) men det blev inget bröllop för de båda trolovade. Brodern Alvar emotsatte sig det hela. Gifter du dej med Nils så går jag till skogen och kommer aldrig tillbaks sa Alvar. Det blev inget bröllop för Alice och Nils.
Nils hyrde en lite 1:a i Åtvid och varje helg så besökte Nils sin fästmö Alice. När Alvar gick bort 1980 så bodde Nils mestadels hos Alice, men bostaden i Åtvid behöll han. När Alice gick bort 1985, bestämde sig Nils att nu skall jag flytta hem till Åtvidaberg. Men då gick grannarna ihop och lyckades övertala Nils att han skulle bo kvar i Wärna. Så blev det och Nils bodde kvar till han avled den 17:e juni 1990.

1928 Didrik Andersson avlider.

1930 talet.

1934 Anna Nilsson avlider.

Länk till Anna Nilssons bouppteckning som pdf-fil.

1938 Gustav Nilsson avlider och Folke måste rycka in och göra lumpen. Vem skall sköta gården?

Folke Nilssons rykte in på infanteriregementet I 12 i Eksjö den 23 april 1938 där skulle han göra sin värnplikt som kulspruteskytt. Men Folke fick avbryta utbildningen för hans far avled den 13:e juni. Redan dagen efter blev Folke hemförlovad.

I ett brev daterat Eksjö den 13:juni skriver Folke följande till sin syster Dagmar.

Kära Dagmar . Ja nu är ja här nere igen resan den gick bra. Hoppas ni inte har för svårt hemma. Har pappa kunnat sova något i natt. I dag har jag varit inne hos löjtnaten på morron. Och han sa att jag skulle gå in på middagsrasten fick vi talas vid. Han är så snäll och vänlig så. Men det är nog inte troligt att det går men det gör ju inget att försöka. Ja nu har jag inget att skriva om. Du får inte göra för illa åt dig lille dadda. Hälsa till pappa.
Kära hälsningar från din bror Folke.
Löjtnanten var snäll och Folke fick åka hem och sköta lantbruket tillsammans med systern Dagmar och drängen Karl Gerhard Sandell. 1939 bryter andra världskriget ut. Så i maj 1941 var det dags för Folke att bli inkallad igen. Nu på I 4: a i Linköping på depåkompaniet.

1942

I ett militärbrev daterat 1:a februari 1942 skriver Folke till sin syster Dagmar.

Kära Dagmar !

Ja som du förstår så fick jag allt vara kvar idag, men nästa lördag kommer jag hem om det inte blir något särskilt och då slutar vi kl. 12 då hinner jag nog med 2 bussen. Kläder har jag så mycket så det får du inte skicka och smörgåsar det köper jag så du får inte skicka nån paket. Majlis hon reste hem igår som du kanske vet, hon var ju hemma i fredags för du var borta då. I fredags natt låg vi i tält men det gick fint. Om torsdag och fredag den här veckan ska vi ligga ute nu men det går nog bra nu bara det inte blir allt för kallt. Nu har jag ordnat med uppskov så nu spröjs det om det går. Jag har skrivit till Kungs. Jag sa att drängen har sagt upp sig, och att det var omöjligt att skaffa non i stället, jag sa att jag annonserat i ett par tidningar, och inte fått ett enda svar. Om du kommer att gå ner till Linde kan du säga åt han att de kommer nog att göra förfrågan hos honom hur det är och då kan du säga åt honom att han ordnate bra. Har det hänt något nytt hemma? Har den andra kon börjat laga sej till att kalva än? Ja nu har jag inte mer att skriva om den här gången. Jag hoppas att du är kry och skriver ett långt brev till svar.

Hälsa de andra i Värna Kära Hälsningar Folke

Visst hjälpte det att skriva till Kungs för Folke blev hemförlovat den 23 februari 1942 och han behövde inte bli inkallad något mer under kriget. 

I brevet nämns fästmön Majlis. Majlis var hembiträde i Storgården hos Sigurd Ehrenborg. Att det var vackra flickor som alltid var hembiträden i Storgården det visse pojkarna i Opphem. Så när Folke kom hem efter militärtjänstgöringen blev det att börja med bröllopsbestyren för den 23 juni 1942 stod bröllopet i Björsäters kyrka.

Jordbruksräkningen 1944.

I samband med fastighetsdeklarationen 1944. Skulle en blankett kallat jordbruksräkningen besvaras.
Tabellen nedan är en sammanställning av svaren från de tre gårdarna i Wärna.
Fotnot. Det fanns varken traktor eller bil i Wärna. Uppwärna saknades det el. Djuren var prioriterade och hade vatten indraget i ladugården. I bostadhusen fanns varken vatten eller avlopp. Maten lagdes fortfarande på vedspis. Men belysning fanns i Mellangården och Nerwärnas bostadshus.

1948 Folke köper Uppwärna.

1950 tal.

1953 Familjen Nilsson flyttar till Uppwärna.

Nu har vi nått till mitten av nittonhundratalet.
Wärna består då av 3 gårdar Uppwärna, Mellangården och Nerwärna. Mellangården och Nerwärna har även mark i Kättilstad socken, Ärnäs.

Uppwärna och Nerwärna äges och brukas av Folke Nilsson och hans fru Majlis. Familjen består även av sonen Claes-Göran och dottern Birgitta, familjen bor i mangårdsbyggnaden i Nerwärna. Folkes syster Dagmar bor i flygelbyggnaden (Fasters stuga). Bakom mangårdsbyggnaden fanns en drängstuga där drängen Erik Bergstedt bor.
I mellangården bor syskonen Alice och Alvar Jakobsson, ibland även Alices fästman Nils Bäck. I Uppwärna finns ett sädesmagasin med bostadsdel samt mangårdsbyggnaden beläget till höger om sädesmagasinet.

Familjen beslutade att de skulle flytta till Uppwärna. Det bestämdes att bygga om sädesmagasinet till bostadshus. Mangårdsbyggnaden revs omkring 1950 av Erik Fransson från Rimforsa. Meningen var att huset skulle uppföras i samhället.
I det nya Mangårdsbyggnaden drogs både vatten och avlopp in. Vattentoalett och badkar vilken lyx tyckte dottern Birgitta. Flyttlasset till den nybyggda mangårdsbyggnaden gick 1953.
Mangårdsbyggnaden i Nerwärna användes av släktingar till familjen som sommarhus långt in på 1970-talet.

När Familjen Nilsson bygger om så smittar det av sig till Alice och Alvar. Alvar gräver för hand ut en källare under Mellangården och samtidigt flyttas huset ca 5 meter till höger. I källaren blir det tvättstuga och badrum det byggs en toalett inne i huset. Centralvärme och en kombinerad ved och oljepanna installeras i källaren.
Vid den här tiden så låg det en byggnad intill mangårdsbyggnaden som familjen bodde i under ombyggnaden. Sedan plockades ner och ligger till vänster när du har kört förbi Fridhem mot Bersebo.

Flygfoton från mitten av 50-talet och 2024.

Flygfoto på Nerwärna bilden tagen sensommaren 2024

Flygfoto taget sensommaren 2024 över Uppwärna.

Personerna frv. Birgitta Nilsson, Katharina och Gunnar Elfors, Folke Nilsson och Erik Bergstedt.

Folke Nilsson med hästräfsa i bakgrunden Kvarngården

Efter att ha räfsat ihop höt så gäller det att placera höet på hässorna.

Dags för en ny generation att bruka gården Claes-Göran Nilsson plöjer.
I början av 1950 talet köpte Folke Nilsson och Alvar Jakobsson tillsammans en traktor till gårdarna. Modellen var en Fordson Höglund.

1960 talet.

1961 avlider Göran Nilsson i Lillegård. Den ogifta dottern Judit bor kvar livet ut tills hon avlider 1968. Under tiden så skänker hon Lillegård till Claes-Göran och Birgitta Nilsson.

1970 talet.

1975 Dagmar Nilsson avlider.

1976 Claes-Göran och Birgitta får gården som gåva. Majlis avlider.

Folke och Majlis skriver över Uppwärna och Nerwärna som gåva till sonen Claes-Göran och dottern Birgitta.

Alvar och Alice Jakobsson skriver över Mellangården i gåva till Claes-Göran och Birgitta Nilsson.

1977 träffar Birgitta Anders

1992 Folke Nilsson avlider.

De flesta personerna som beskrivs här lever inte längre men resultatet av deras strävsamma arbete finns kvar. Det är med beundran man inser vilket slit det var. Under nödåren på slutet av 1860 talet var det en förmån att äga sin gård. Det fanns alltid lite mat att äta, ved att värma sig med, ett hus med tak och med en säng att sova i.
Du som läser detta tänk på hur bra vi har det. Vi har ju elektricitet, mobil, radio, tv, internet. Är du gammal så får du till och med pension.

Nu övergår historien till nutid då är det dags att sluta.

Stort tack för att du orkade läsa allt som är skrivet. Kanske har Du lärt dig något. Jag som skrev det här har lärt mig väldigt mycket.

Version 2024-12-21