Sidan uppdaterad 2021-02-21. Att leva och bo på Ärenäset under 1800 talet.
Ärnäs omnäms i Medeltidsbreven.
I riksarkivet Svensk Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven,
finns ett pergamentsbrev (SDHK-nr: 9514). I brevet nämns Ærnanæsi två gånger. Brevet är ett testamente som frälsemannen Håkan Johansson har skrivit och är daterat. Askeby den 29 augusti 1369.
Håkan Johansson utfärdar sitt testamente. Han ger Linköpings domkyrka sina stodhästar*, ärkedjäknen** där en gryta, skolmästaren ett (dryckes)horn, Kisa kyrka sin gård i Mjölsefall att delas mellan kyrkan och prästbordet, prästen i Kisa ett (dryckes)horn, Askeby kloster sin gård i Gärstad (i Kärna socken), Linköpings kloster en långhårig grå häst som är i Ärnäs (i Kättilstads socken), abbedissan*** i Vreta sin största gryta med fötter, abbedissan i Askeby en stekpanna och ett (dryckes)horn, varje nunna i Vreta och Askeby 2 öre penningar, Vårdnäs kyrka de hus på kyrkans jord som han äger i Hugnebo (i Vårdnäs socken). Till prästen där, liksom till herr Nils Haraldsson, prosten i Horn och herr Klemet i (Västra) Eneby ger han ett (dryckes)horn. Vidare ger han prästen i Tidersrum 1 mark penningar och varje kyrka i Kinda lika mycket. Den jord han äger i Kvarntorp skall säljas för att dessa gåvor skall kunna betalas. Herr Asgot**** i Vreta får ett (dryckes)horn, herr Björn sammastädes 1/2 mark penningar, Johan Petersson, Magnus Virde och Johan Upplänning var sitt horn, Sune i Bjälösa hans bruna ridhäst, ett grått hingstföl till Johan Rägin på ”Akirøø”, hans sven***** Jösse en Fux som är i Ärnäs och en brun häst till Erengisle Jonsson****** likaså. fru Sigrid i Askeby en silversked, fru Ingeborg Fröstensdotter en ko, Ramfrid en ko, fru Bengta Kettilbjörnsdotter 2 gyllen, Katarina Johansdotter en silversked och en gyllene fingerring, S:t Knuts gille******* ett (dryckes)horn och Magnus Johansson en häst.
Utfärdaren beseglar tillsammans med ärkedjäknen i Linköping (Nils Hermansson), Johan (Östensson) Upplänning och Johan Petersson.
Bakgrund om tidiga medeltiden.
Under 1000-, 1100 och 1200-talen hade ekonomin expanderat. Nya uppfinningar spreds, nyodlingar togs upp i skogsbygderna. Generation efter generation vande sig vid att produktionen ökade och antalet människor blev fler. Nya kyrkor och katedraler byggdes, städerna växte, handeln ökade. Men allt detta bröts. Från mitten av 1300-talet följde ekonomisk stagnation, hundra år av sjunkande produktion. Denna plötsliga nedgång brukar kallas senmedeltidens agrarkris, eftersom särskilt landsbygden drabbades.
Den utlösande faktorn var digerdöden. Som en bred våg av död rörde sig den fruktade farsoten över Europa 1348–51. Ett halvår dröjde den kvar på varje plats och en tredjedel eller mer av befolkningen dog. Digerdödens utbrott följdes av ytterligare åtta pestepidemier före år 1500. Av de 993 gårdar Vadstena kloster ägde i mitten av 1300-talet, stod 148 öde och obrukade fortfarande efter 150 år. Den ödeläggande effekten på jordbruk och ekonomi påverkade i högsta grad samhällsutvecklingen under senmedeltiden. På den här tiden tillhörde Kinda härad Småland och bildade från slutet av 1300-talet tillsammans med Tjust och Ydre härader Stäkeholms län. Trots att de tre häraderna administrativt räknades till Småland under hela perioden hörde de till Östergötlands lagsaga, det vill säga det var Östgötalagen som gällde och det var lagmannen i Östergötland som utövade domsmakten. Men från år 1611 tillhör Kinda härad Östergötland.
Håkan Johansson och hans fru Margareta Johansdotter ägde flera gårdar i Kinda härad.
Familjens sätesgård var Föllingsö i Kisa socken som Håkan Johansson bytte till sig mot ett gods i Vårdnäs socken. Möjligen erhöll Håkan godset i Räckeskog i samband med att han bytte till sig Föllingsö på 1360-talet. Familjen kan knytas till ett regionalt Kindafrälse. De ägde även gårdarna Sundnäs och Björknäs.
Varför skrev Håkan Johansson och hans fru Margareta två testamenten varav ett redovisas ovan. (Det andra testamentet är daterat den 24:e augusti 1369 SDHK-nr: 9551). En gissning kan vara att digerdöden drabbade många personer i deras närhet och då vore det lämpligt att skriva testamentet för att förbereda arvskiftet, ifall man blev smittad av pesten.
Förklaringar till vissa ord i testantentet.
* Stodhästar: En flock med avelshästar.
** Ärkedjäkne: Var chef för dekanerna och övervakade dem med disciplinär makt. Han var en betydande ämbetsman som skötte de yttre anordningarna för gudstjänsten, förestod fattigvården och åtog sig därigenom en del av biskopens förvaltnings- och regeringsmakt.
*** Abedissa: Föreståndare för ett nunnekloster.
**** Herr Asgot i Vreta: Präst i Vreta kloster.
***** sven: Vapenövad tjänare, även ogift yngling .
****** Erengisle Jonsson: Han var en riddare.
******* S:t Knuts gille: Knutsgillen är samlingsbenämningen på ett antal ursprungligen medeltida danska köpmansgillen, av vilka vissa i dag kvarlever som ett slags sällskapsordnar främst i Skåne, men även i Danmark och Tyskland. Med sjöfarande handelsmän spreds knutsgillena under medeltiden i stora delar av Östersjöområdet även utanför det dåvarande Danmark. Totalt finns 50 medeltida gillen belagda, varav 30 i det nuvarande Danmark, 9 i Skåne, Halland och Blekinge och återstoden i Sverige och Baltikum. De nordligaste gillena fanns i Sigtuna och på Åland.
Bebyggelsen i Ärnäs enligt Fornsök.
På Riksantikvarieämbetet hemsida Fornsök (Länk) finns mycket intressant att läsa. Där finns det dokumenterat fornlämningar över hela landet och även på Ärnäs.
Om man räknar samman antalet husgrunder som finns uppräknade i Fornsök är det totalt sju stycken. Vi vet inte vilka som användes som bostäder. Kan det var så att på Ärnäs gamla tomt bodde personer som tog hand om Håkan Johansson stodhästar i mitten av 1300 talet, mycket talar för det.
Här nedan följer en avkrift av vad som finns antecknat på Fornsök.
Endast en liten del av informationen finns med, vill du läsa allt som är antecknat hänvisas till Fornsök.
Nr: 1. Stenstugan.
Torplämning. Tomt på ca: 75 x 35-60 meter. Bestående av en husgrund med spismursröse är 6 x 4 meter. I hörnet är en utbyggnad av 2 x 2 m och 0,1 – 0,3 m höjd. Stenstugan är den byggnad som uppfördes sist av de byggnader som fanns på Ärenäs. Intill Stenstugan finns en Lintorkningsgrop dokumenterad.
Nr: 2. Tomt vid ängarna.
Tomt på ca: 30 x 15 – 30 meter. Bestående av en husgrund med spismursröse. En husgrund och en jordkällargrund. Husgrunden med spismursröse är ca 8 x 5 meter och intill 0,15 m höjd, Husgrunden är 10 x 5 meter och intill 0,3 meters höjd.
Nr:3. Ärnäs gamla tomt.
Bytomt, 120 x 50 meter. Bestående av tre husgrunder och två jordkällargrunder. Husgrunderna, varav två är belägna i områdets sydvästra del och en i områdets nordöstra del, är 7-10 x 5-6 meter och intill 0,3-0,5 m höjd, Bestående av ställvis något fragmentariska syllstengrunder av natursten. Husgrunden i NÖ delen av området har en mellanvägg i dess N del. Den ena av husgrunderna i SV delen av området har en ugnsrest i dess SSV hörn. Denna är ca 1,5 m diam och 0,3 m h, med rikligt med tegel synligt i ytan. Jordkällargrunderna, varav en är belägen i områdets SV del och en i områdets NÖ del, är 5,5-7 x 4-5,5 meter och 0,2-0,6 meter hög.
Läget för Ärnäs bytomt enligt storskifteskarta från år 1801. Äldsta belägg är år 1369. Den SV delen av angivet område utgör enligt skrivelse i protokollet till laga skifteskarta den gamla hustomten. Gårdarna flyttades ut från denna plats någon gång efter storskiftets genomförande på 1800 talet.
Det finns en Skogsbrukslämning norr om Ärnäs gamla tomt bestående av en kolbotten och en kolarkojegrund. (blåmarkering).
Nr:4. Bytomt belägen i Kättilsta församling.
Bytomt ca 70 x 40 m bestående av en husgrund med spismursröse och 2 förvaringsgropar. Husgrunden är 8 x 5,5 meter och 0,1-0,6 meters höjd, bestående av en syllstensgrund av natursten och tuktad sten. Spismursröse utefter NNV långsidan, 3,5 meter i diameter och 0,8 meters höjd, av sten och tegel. Spismursröset belamrat med en del järnskrot. Platsen utgör tomten för en av gårdarna från byn Ärnäs som flyttades ut till denna plats någon gång efter storskiftet år 1801. I storskiftesprotokollet går att läsa följande: ”Hustomter blefvo ej särskilt uttagne, utan beslöto grannarne att bygga hvar på sina tillfallande skiften”. Huset beboddes senare av inhysesfolk. Bebyggelsen kan iakttas på laga skifteskarta från år 1864.
Husgrunden beväxt med två lövträd och en enbuske.
Nr:5. Förvaringsgrop.
Förvaringsgrop, rund 1,8 meter i diameter och 0,6 meter djup. Kring kanten är en stensatt vall 0,5-1,6 meter bred och 0,3-1 meter hög.
Besök Ärenäs sommaren 2020-07-22
För att besökare på Ärenäs skall ha lättare att hitta de tre platser där det har varit huslämningar sattes markeringar upp vid torpet Stenstugan, tomten vid ängarna och en markering vid Ärenäs gamla tomt.
Vid besök på Ärenäs är det lämpligt att gå upp på ängarna från båt och avståndet mellan husgrunderna på ängarna och Ärenäs gamla tomt är ca: 150 meter. Att besöka Stenstugan rekommenderas att ta båten till första viken och gå en skogsväg/stig ca 500 meter.
Varför äger Wärnas bönder Ärnäs ?
I frälselängden från år 1562 kan tre sammanhängande godskomplex identifieras i norra Kättilstad socken. Söderö, Räckeskog och Långnäs.
På en karta från 1500-talets mitt så tillhör Ärnäs frälsegården Långnäs.
Gränserna mot Räckeskogs ägor och Fallviks ägor är då samma som på laga skiftes kartan från 1801. Så med största sannolikhet så måste Ärnäs ha tillhört Långnäs. Hade Ärnäs tillhört Räckeskog så hade Ärnäset varit en naturlig gräns mot sjön Åländern. För ägarna av Räckskog fanns ingen anledning att sälja den marken. I slutet av 1700 talet så ägde Israel Lagerfeldt i Lagerlunda Ärnäs. När han sålde Wärna 1797 så ingick Ärnäs i köpet.
I mantalslängden från 1642 och framåt finns Ärnäs med. I 1647 års mantalslängd heter brukaren Nils. På tre olika platser har det funnits bosättningar på Ärnäs. I väster ligger jordtorpet Stenstugan sedan har det funnits byggnader vid ängarna. I öster fanns det också ett antal byggnader.
I mantalslängderna som uppgjordes varje år från 1642 tom 1820 så finns intressanta anteckning. Från 1712 till och med 1812 så antecknades det i mantalslängderna att det under dessa år fanns bosatta sokneskräddare och sokneskomakaren på Ärnäset. På den här tiden tillhörde Ärnäset Kättilstad socken. Detta förhållande varade under så lång tid som 100 år. Yrkena gick i arv mellan far och son.
På 1880 talet hade byggnaderna förfallit och det var inte så lätt att överleva på det lilla jorden gav. Tre familjer bodde på Ärnäset under 1800 talet men det sista årtiondet var det endast två 2 familjer som bodde kvar. Den sista familjen som flyttade från Ärnäset efter att ha bott där i 35 år var Jonas Viktor Karlsson och hans hustru Inga Stina Abrahamsdotter samt dottern Anna Maria Jonasdotter. De flyttade till Kättilstad, Atteberg, lägenhet, ”hela byalaget” 1915. Där bodde de till 1919 sedan blir det fattighuset i Kättilstad. År 1924 dör Jonas Viktor och mamman dör på ålderdomshemmet 1928. Den stackars flickan var handikappad. (I kyrkboken står det idiot.) Föräldrarna tog hand om henne så länge de orkade och de sista åren bodde hon på ålderdomshemmet i Kättilstad.
Laga Skifte 1801.
År 1801 den 24 juli inställde sig undertecknad Landtmätare för att enligt kongl Majt Respective Befallningshafvandes förordnande, Storskiftesförrätta öfver alla till 1/8 dels mantal Ärnäset hörande ägor, beläget uti Kinda härad och Kättilstads Socken. Utom tillkallade Nämdemännen Jonas Ericsson från Nygård och Bonden Lars Jeansson i Boda, instälte sig Jordägarne Lars Jaensson och Jacob Pehrsson hvardera för hälften. S D (samma dag) Rågångarnes upgående företogs emot frälsehemmanen Räckskog och Fallvik tillhörige Baron och Översten Adelssvärd, å hans vägnar Herr Sicriteraren Johan Berselius närvarande, biträdd af frälse skogvaktaren Kronstrand, som under rörläggningen och upstakningen var fölgacktig
Länk till renskrivet protokoll pdf.
Länk till originalprotokollet pdf.
Inga Abrahamsdotter avlider i barnsäng 1827.
År 1827 den 1 juli efter deromsskull vederbörlig anmodan infunno sig undertecknade vid Stenstugan på Ärnäs ägor: Kättilstad socken. Att förätta Laga Bouppteckning efter afledna hustrun Inga Abrahamsdotter. Som med döden aflidigt den 27 nästledna maj. Och lemnat efter sig utom enkemannen Carl Månsson Sju Barn Dottern Stina Cajsa 14:de året Sonen Petter på 13:de året Dottren Sara Maja 10 år, Sonen Carl 8:de år Sonen Gustaf 5 år Dottren Inga Lena på 2:dra året Sonen Johan 5 dagar alla omyndiga Hvars rätt bevakades af välförståndiga Erik Svensson i Långnäs Enkomannen tillsades att redligen upgifva Boet som det var vid den aflednas dödstimme Befants hvilken uppgift skulle på efterföljande sätt nämligen.
Länk till original bouppteckning pdf.
Sedan följer en förteckning av alla sakerna som fanns i boet. Ett kreatur värderades till en riksdaler. Tillgångarna var 13.35 riksdaler (värde år 2020 1813 kr). Skulderna var betydligt större. En skuld till Johan Larsson i Wärna på 24 riksdaler och till Johan Petter Johansson i Långnäs på 12 riksdaler.
I husförhörslängden kan man utläsa att Anna Håkansdotter född i Oppeby tillsammans med dottern Lena Maja flyttar till Karl Månsson i Stenstugan samma år som hans hustru avlider. De gifter sig men lyckan varade inte så länge för den 28 juni 1835 dör Anna i vattusot efter att ha varit sjuk i 15 veckor.
Efter några månader flyttar Brita Stina Månsdotter till Karl. De gifter sig 1840. Karl Månsson bor kvar i Stenstugan tills han dör 1878. Vad hände med sonen Johan som föddes när hans mamma avlider i barnsäng? Johan jobbade som dräng i Betha i Kättilstad och 1862 gifter han sig Ingrid Albertina Fahlgren och de flyttar till Tryserum. Familjen får en son och en dotter. Åren 1890 – 1894 bor dom på Bredalsnäs i Hannäs socken i Kalmar län. Sista tiden i livet bor paret på Solvestad, i Hannäs församling. Där hustrun avlider den 28 mars 1911. Samtidigt flyttar Johan till ålderdomshemmet i Solvestad och avlider där den 17 november 1914.
Dagen före julaftonen 1840 dör Abraham Nilssons fru Lena Svensdotter
År 1841 den 4:e januari Blefv Efter vederbörande anmodan laga Boupteckning förättad af undertecknad Efter Hustrun Lena Svensdotter o Ärnäsett. Som genom döden afled den 23 siste december 1840. Och lämnade Efter sig änkomanen Abraham Nillsson samt fyra Barn som är myndiga. Älsta dottern Anna-Stina Abrahamsdotter och aflene sonen Jacob, Jon Carl vars Rätt Bevakades af hemmansägaren Jacob Jakobsson i värna tjärstad socken samt sonen Sven och yngsta Dottren Lisa som är gift med Torparen Daniel Månsson i Mörkvik på Bersebo ägor och sådan änkomannen Blifvitt är hindrad Lagens föreskrift i 9 kapitlett och 1 par. arfdabalken företogs uppteckning i följande ordning:
Länk till avskriften av bouppteckning pdf.
Länk till original bouppteckning pdf.
Hur var det att bo och leva på Ärenäset under 1800 talet.
Abraham Knall och hans dotter Inga Stina Abrahamsdotter, bodde på Ärenäs under 74 år från 1841 till 1915.
Abraham Knall föddes den 24 juni 1813 i Livgrenadjärtorpet Herrsjötorp numera Storängen på gården Fallvik i Kättilstad socken. Abrahams far Isak Herrman (f. 1788-03-28, d. 1834-09-04), var indelt soldat och deltog i Sveriges sista krig. Fälttåget mot Norge, som varade mellan den 29 juli och den 14 augusti 1814. Abrahams mor hette Anna Abrahamsdotter (f. 1782-01-22 d. 1847-12-22). År 1835 flyttar Abraham hemifrån och blev dräng på gården Fallvik som brukades av Johan Persson. År 1836 antogs Abraham som indelt soldat och bosatte sig på soldattorpet Grindtorp/Grindstugan tillhörande Fornåsa Rote.
År 1837 gifter sig Abraham med Sara Carlsdotter. Familjen återkommer 1839 till hemtrakterna och bosätter sig i Persbo på Fallviks ägor. Han skrivs då som kolare i kyrkboken. År 1841 flyttade familjen till Ärnäset. Troligen bosatte de sig i ett hus vid Ärenäs gamla tomt. Familjen hade då utökats med en son Carl Jakob som föddes 1837-03-04. Sonen blev dräng i Räckskog 1852. Sedan föddes två döttrar Anna Lovisa (gift Nilsson f. 1839-12-03, d. 1913-06-13) och Inga Stina (gift Karlsson) (f. 1843-07-03, d. 1928-10-22). Dottern Anna Lovisa gifter sig med torparen Karl Johan Nilsson (f. 1842-11-06, d. 1924-10-26) och bosätter sig i torpet Udden på Fallviks ägor. De får tre söner Carl Axel (f. 1872-06-01), Frans Oscar (f. 1875-11-08) och Johan Albin (f. 1878-10-31). Samt en dotter Augusta Ottilia (f. 1884-12-04). Dottern emigrerar till USA år 1903
Dottern Inga Stina flyttade hemifrån 1870 vid 27 års ålder och blev pigahos Lars Johan Andersson i Massebo på Fallviks ägor. Hon flyttar tillbaka till hemmet 1876 på Ärnäset. Året efter ger sig Inga Stina iväg från hemmet och gifter sig 1877 med Jonas Viktor Karlsson. År 1878 föder Inga Stina en utvecklingsstörd dotter Anna Maria Jonasdotter (f. 1878-06-05) samtidigt flyttar familjen tillbaka till Ärnäset och bodde kvar till år 1915. Denna familj var den sista familjen som var bofasta på Ärenäset. De flyttade till Kättilstad år 1915. År 1924 dör Jonas och Inga Stina dör 1928. Den stackars flickan var handikappad. (I kyrkboken står det idiot.) Föräldrarna tog hand om henne så länge dom orkade och de sista åren bodde dottern på ålderdomshemmet i Kättilstad.
De som bodde på Ärenäset ägde inte marken, under somrarna så betades markerna av djur som ägdes av bönderna i Wärna. De fick inte bruka jorden eller ta ner träd i skogen. För att få det lite drägligare så skrevs det ett kontrakt den 21 mars 1854 mellan Abraham Knall och ägaren Jakob Jakobsson som ägde Uppvärna.
Med följande text:
Till förre livgrenadjären Abraham Knall i Ärenäs i Kättilstad socken upplåter jag att bruka och begagnade på hela hans och hans hustrus livstid min där ägandes fastighet.
Abraham Knall får bruka och begagna de åkerland, som äro belägna intill stugan där han bor och 2:a åkerlyckan som han har uppodlat i hagen, ett ängskärr.
1.) Och får på mina egor wäxer och i Wärna å och efter ut syning får han bryta 200 lövkärsar utav björk (fotnot: Bladen från björk, lövhö för utfodring under vintern). Sommarbete åt en ko får han havfa i lag med våra kreatur vid Ärnäset.
Två dagar om året får han begagna ett par av mina dragare till att köra i åkern med.
2) Abraham Knall skall till mig eller min rättsinnehavare årligen utgöra ett karladagsverken och 10 kvinsdagverken. Årligen dessutom är han skyldig emot betalning göra dagsverken.
3) Knall skall noga och till mig anmärka om någon olovligen åverkar göres på mina vid Ärnäset varande skog och efterse kreaturen därstädes och se till att ingen ofrid bliver på åker eller äng.
4) Wedbränsle får tagas på ägorna, utag ris får tas som ligger på marken, men att taga något av ståndstagen vara alldeles förbjuden. Knall skall ta virket till stugan och gärdesgårdar när det behöver repareras.
5) Om Knall, hans hustru eller barn bliver emot oss uppstudsiga eller olydiga eller om något inträffar folk intagas emot mina vilja. Så anses detta kontrakt vara förbrukat.
Till efterrättelse äro härefter 2 lika lydandes exemplar upprättade som skedde i Wärna den 21 mars 1854.
Kontraktet stadfästes den 6 juli 1855 i Kinda häradsrätt i Kisa.
I bouppteckningen efter Abraham Knall som avlider den 4:e maj 1877 kan man se att i boet fanns en ko och två får, även en pråm värderad till 10 kr. Under skulder fanns 12 dagars dagsverken som inte var utförda som värderade till 1 kr per dag till Jakob Jakobsson i Wärna och ej utfört arbete till Jan Petter i Fallvik värderat till 2,5 kr.
I bouppteckningen när Abrahams hustru avlider den 14 mars 1894 så fanns inga djur eller saker av större värde, boets tillgångar var 40 kr och 60 öre skulderna var 30 kr och boets behållning antecknades till 10 kr och 60 öre. Under namnteckningen på bouppteckningen står det med hand p. p. (med han på pappret) vilket betyder att hustrun Inga Stina och hennes make Wiktor inte var skrivkunniga.
Länk till bouppteckning Abraham Knall som pdf-fil.
Länk till bouppteckning Sara Carlsdotter som pdf-fil.
Pigan Sara Maja Endahl bröt mot 6:e budordet. Flyttade sedan till Ärnäset.
Pigan Sara Maja Endahl flyttade från Kättilstad socken till Nerwärna 1849. Följande anteckning har prästen gjort i husförhörslängden. Brutit mot 6:e budordet. Oäkta Dotter Anna Maria vårdad i nybygget vid Tranebo i Kättilstad socken. Sara Maja hade blivit med barn och fött dottern Anna Maria den 13 september 1846. Dottern bodde de första åren hos mormor Anna Kajsa Persdotter och morfar Anders Endahl i torpet Nybygget under Tranebo i Kättilstad socken. Samtidigt som Sara Maja var piga i Wärna så fanns drängen Samuel Olofsson på samma gård och tycke uppstod. De gifte sig den 25 november 1853 i Tjärstad kyrka och efter giftermålet så bosatte familjen i ett torp på Ärnäset i Kättilstad socken.
Paret fick en dotter som föddes 1854. Samtidigt så flyttade den då 8:a åriga dotter Anna Maria tillbaka till mamman och den nya pappan. Sedan föddes ytterligare en son och en flicka. Sara Maja avled vid 68 års ålder den 19 mars 1887. De sista åren i livet så var hon blind.
Den 22 september 1889 gifter sig Sara Maja man Samuel då 65 år om sig med den 50 åriga Fredrika Råström. Paret bodde kvar till den 20 november 1913 och flyttade då till Ätteborg i Kättilstad där Samuel avlider den 1 februari 1915. Och Fredrika den 27 december 1918.
Storskiftet 1864.
År 1863 den 9 Nowember instälde sig undertecknad Kommissions Landtmätare uti Ärnäset, l/8 mt. frälse, Kättilstad Socken, Kinda Härad och Östergöthland för att till följe af vederbörligen förordnande förrätta laga skifte öfver alla ägorna härststädes; hwarwid, efter wederbörligen upläste
Kungörelset och utfärdade serskildte kallelser, sig infunno samtlige egarne, eller: Nämndemannen Swen Jönsson i Svinmyra, Tjärstad socken, egande – l/32 mt Johannes Tyrsson i Närstad, Åtvids Socken, egande – l/32 mt och Gustaf Jakobsson i Wärna, Tjärstad socken, egande – 1/16 mt
Såsom Gode MÄn infunne sig Nämdernnen Magnus Magnusson i Hackel,
Tjärstad Socken och A. P. Andersson i Walla Kettilstad Socken.
Länk till protokollet. pdf.
Ägarskifte 14:e mars 1921.
Den 14 mars 1921 köpte lantbrukaren Cal Magnus Johansson och hans hustru Anna från Sundsmåla i Vårdnäs församling Uppwärna av Johan Beck-Friis och hans hustru Anna Adelswärd på Söderö. I köpekontraktet nämns inget av de 1/16 mantal som förut har ägts av ägaren av Uppwärna. Det betyder att ägaren av Uppwärna ej har någon del i Ärnäs. 1/32 mantal äges av ägaren av Nerwärna och 1/32 mantal av ägaren av Mellangården. I dag 2020 tillhör 1/16 mantal frälse av Ärnäset fastigheten Kinda Räckeskog 3:3. I slutet av 1980 talet så skedde en ändring av skattetekniska skäl, då ändrades församlingstillhörigheten av de delar av Ärnäset som tillhör Mellangården och Nerwärna från Kättilstad till Tjärstad församling. Den delen som tillhörde Uppwärna är kvar i Kättilstad församling.
Sammanställning av boende på Ärnäset 1647 tom 1915.
Länk till dokumentet som pdf-fil
Avskrift av husförhörslängder Kättilstad socken 1747 tom 1915.
Sedan följer avskrift från mantalslängder 1820 tom år 1647.
Version 2021-07-10.