{"id":806,"date":"2020-01-22T14:30:46","date_gmt":"2020-01-22T14:30:46","guid":{"rendered":"http:\/\/warnagard.se\/?page_id=806"},"modified":"2023-05-31T13:07:17","modified_gmt":"2023-05-31T12:07:17","slug":"historien-om-arnaset","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/warnagard.se\/?page_id=806","title":{"rendered":"Historien om \u00c4rn\u00e4s."},"content":{"rendered":"\n
\"\"
W\u00e4rna 1:3. Karta fr\u00e5n fastighetsregistret 2020. Visar var W\u00e4rna och \u00c4rn\u00e4s \u00e4r bel\u00e4get. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sidan uppdaterad 2021-02-21. Att leva och bo p\u00e5 \u00c4ren\u00e4set under 1800 talet. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4rn\u00e4s omn\u00e4ms i Medeltidsbreven.<\/h2>\n\n\n\n

I riksarkivet Svensk Diplomatariums huvudkartotek \u00f6ver medeltidsbreven,
finns ett pergamentsbrev (SDHK-nr: 9514). I brevet n\u00e4mns \u00c6rnan\u00e6si<\/strong> tv\u00e5 g\u00e5nger. Brevet \u00e4r ett testamente som fr\u00e4lsemannen H\u00e5kan Johansson har skrivit och \u00e4r daterat. Askeby den 29 augusti 1369.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Pergamentsbrev. Testamente skrivet av H\u00e5kan Johansson, daterat 29:e augusti 1369. Remsorna under brevet \u00e4r f\u00e4sten f\u00f6r sigillen, men de har ramlat bort. Understruken text st\u00e5r det \u00c6rnan\u00e6si.<\/strong><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

H\u00e5kan Johansson utf\u00e4rdar sitt testamente. Han ger Link\u00f6pings domkyrka sina stodh\u00e4star*, \u00e4rkedj\u00e4knen** d\u00e4r en gryta, skolm\u00e4staren ett (dryckes)horn, Kisa kyrka sin g\u00e5rd i Mj\u00f6lsefall att delas mellan kyrkan och pr\u00e4stbordet, pr\u00e4sten i Kisa ett (dryckes)horn, Askeby kloster sin g\u00e5rd i G\u00e4rstad (i K\u00e4rna socken), Link\u00f6pings kloster en l\u00e5ngh\u00e5rig gr\u00e5 h\u00e4st som \u00e4r i \u00c4rn\u00e4s (i K\u00e4ttilstads socken), abbedissan*** i Vreta sin st\u00f6rsta gryta med f\u00f6tter, abbedissan i Askeby en stekpanna och ett (dryckes)horn, varje nunna i Vreta och Askeby 2 \u00f6re penningar, V\u00e5rdn\u00e4s kyrka de hus p\u00e5 kyrkans jord som han \u00e4ger i Hugnebo (i V\u00e5rdn\u00e4s socken). Till pr\u00e4sten d\u00e4r, liksom till herr Nils Haraldsson, prosten i Horn och herr Klemet i (V\u00e4stra) Eneby ger han ett (dryckes)horn. Vidare ger han pr\u00e4sten i Tidersrum 1 mark penningar och varje kyrka i Kinda lika mycket. Den jord han \u00e4ger i Kvarntorp skall s\u00e4ljas f\u00f6r att dessa g\u00e5vor skall kunna betalas. Herr Asgot**** i Vreta f\u00e5r ett (dryckes)horn, herr Bj\u00f6rn sammast\u00e4des 1\/2 mark penningar, Johan Petersson, Magnus Virde och Johan Uppl\u00e4nning var sitt horn, Sune i Bj\u00e4l\u00f6sa hans bruna ridh\u00e4st, ett gr\u00e5tt hingstf\u00f6l till Johan R\u00e4gin p\u00e5 \u201dAkir\u00f8\u00f8\u201d, hans sven***** J\u00f6sse en Fux som \u00e4r i \u00c4rn\u00e4s och en brun h\u00e4st till Erengisle Jonsson****** likas\u00e5. fru Sigrid i Askeby en silversked, fru Ingeborg Fr\u00f6stensdotter en ko, Ramfrid en ko, fru Bengta Kettilbj\u00f6rnsdotter 2 gyllen, Katarina Johansdotter en silversked och en gyllene fingerring, S:t Knuts gille******* ett (dryckes)horn och Magnus Johansson en h\u00e4st.

Utf\u00e4rdaren beseglar tillsammans med \u00e4rkedj\u00e4knen i Link\u00f6ping (Nils Hermansson), Johan (\u00d6stensson) Uppl\u00e4nning och Johan Petersson. <\/p>\n\n\n\n

Bakgrund om tidiga medeltiden.<\/h2>\n\n\n\n

Under 1000-, 1100 och 1200-talen hade ekonomin expanderat. Nya uppfinningar spreds, nyodlingar togs upp i skogsbygderna. Generation efter generation vande sig vid att produktionen \u00f6kade och antalet m\u00e4nniskor blev fler. Nya kyrkor och katedraler byggdes, st\u00e4derna v\u00e4xte, handeln \u00f6kade. Men allt detta br\u00f6ts. Fr\u00e5n mitten av 1300-talet f\u00f6ljde ekonomisk stagnation, hundra \u00e5r av sjunkande produktion. Denna pl\u00f6tsliga nedg\u00e5ng brukar kallas senmedeltidens agrarkris, eftersom s\u00e4rskilt landsbygden drabbades.

Den utl\u00f6sande faktorn var digerd\u00f6den. Som en bred v\u00e5g av d\u00f6d r\u00f6rde sig den fruktade farsoten \u00f6ver Europa 1348\u201351. Ett halv\u00e5r dr\u00f6jde den kvar p\u00e5 varje plats och en tredjedel eller mer av befolkningen dog. Digerd\u00f6dens utbrott f\u00f6ljdes av ytterligare \u00e5tta pestepidemier f\u00f6re \u00e5r 1500. Av de 993 g\u00e5rdar Vadstena kloster \u00e4gde i mitten av 1300-talet, stod 148 \u00f6de och obrukade fortfarande efter 150 \u00e5r. Den \u00f6del\u00e4ggande effekten p\u00e5 jordbruk och ekonomi p\u00e5verkade i h\u00f6gsta grad samh\u00e4llsutvecklingen under senmedeltiden. P\u00e5 den h\u00e4r tiden tillh\u00f6rde Kinda h\u00e4rad Sm\u00e5land och bildade fr\u00e5n slutet av 1300-talet tillsammans med Tjust och Ydre h\u00e4rader St\u00e4keholms l\u00e4n. Trots att de tre h\u00e4raderna administrativt r\u00e4knades till Sm\u00e5land under hela perioden h\u00f6rde de till \u00d6sterg\u00f6tlands lagsaga, det vill s\u00e4ga det var \u00d6stg\u00f6talagen som g\u00e4llde och det var lagmannen i \u00d6sterg\u00f6tland som ut\u00f6vade domsmakten. Men fr\u00e5n \u00e5r 1611 tillh\u00f6r Kinda h\u00e4rad \u00d6sterg\u00f6tland.

H\u00e5kan Johansson och hans fru Margareta Johansdotter \u00e4gde flera g\u00e5rdar i Kinda h\u00e4rad.
Familjens s\u00e4tesg\u00e5rd var F\u00f6llings\u00f6 i Kisa socken som H\u00e5kan Johansson bytte till sig mot ett gods i V\u00e5rdn\u00e4s socken. M\u00f6jligen erh\u00f6ll H\u00e5kan godset i R\u00e4ckeskog i samband med att han bytte till sig F\u00f6llings\u00f6 p\u00e5 1360-talet. Familjen kan knytas till ett regionalt Kindafr\u00e4lse. De \u00e4gde \u00e4ven g\u00e5rdarna Sundn\u00e4s och Bj\u00f6rkn\u00e4s.

Varf\u00f6r skrev H\u00e5kan Johansson och hans fru Margareta tv\u00e5 testamenten varav ett redovisas ovan. (Det andra testamentet \u00e4r daterat den 24:e augusti 1369 SDHK-nr: 9551). En gissning kan vara att digerd\u00f6den drabbade m\u00e5nga personer i deras n\u00e4rhet och d\u00e5 vore det l\u00e4mpligt att skriva testamentet f\u00f6r att f\u00f6rbereda arvskiftet, ifall man blev smittad av pesten.

F\u00f6rklaringar till vissa ord i testantentet.
* Stodh\u00e4star: En flock med avelsh\u00e4star.
** \u00c4rkedj\u00e4kne: Var chef f\u00f6r dekanerna och \u00f6vervakade dem med disciplin\u00e4r makt. Han var en betydande \u00e4mbetsman som sk\u00f6tte de yttre anordningarna f\u00f6r gudstj\u00e4nsten, f\u00f6restod fattigv\u00e5rden och \u00e5tog sig d\u00e4rigenom en del av biskopens f\u00f6rvaltnings- och regeringsmakt.
*** Abedissa: F\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r ett nunnekloster.
**** Herr Asgot i Vreta: Pr\u00e4st i Vreta kloster.
***** sven: Vapen\u00f6vad tj\u00e4nare, \u00e4ven ogift yngling .
****** Erengisle Jonsson: Han var en riddare.
******* S:t Knuts gille: Knutsgillen \u00e4r samlingsben\u00e4mningen p\u00e5 ett antal ursprungligen medeltida danska k\u00f6pmansgillen, av vilka vissa i dag kvarlever som ett slags s\u00e4llskapsordnar fr\u00e4mst i Sk\u00e5ne, men \u00e4ven i Danmark och Tyskland. Med sj\u00f6farande handelsm\u00e4n spreds knutsgillena under medeltiden i stora delar av \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det \u00e4ven utanf\u00f6r det d\u00e5varande Danmark. Totalt finns 50 medeltida gillen belagda, varav 30 i det nuvarande Danmark, 9 i Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge och \u00e5terstoden i Sverige och Baltikum. De nordligaste gillena fanns i Sigtuna och p\u00e5 \u00c5land. <\/p>\n\n\n\n

Bebyggelsen i \u00c4rn\u00e4s enligt Forns\u00f6k.<\/h2>\n\n\n\n
\"\"
Siffrorna h\u00e4nsvisas till texten nedan. Bilden \u00e4r kopierad fr\u00e5n Forns\u00f6k.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

P\u00e5 Riksantikvarie\u00e4mbetet hemsida Forns\u00f6k (L\u00e4nk) <\/a> finns mycket intressant att l\u00e4sa. D\u00e4r finns det dokumenterat fornl\u00e4mningar \u00f6ver hela landet och \u00e4ven p\u00e5 \u00c4rn\u00e4s.
Om man r\u00e4knar samman antalet husgrunder som finns uppr\u00e4knade i Forns\u00f6k \u00e4r det totalt sju stycken. Vi vet inte vilka som anv\u00e4ndes som bost\u00e4der. Kan det var s\u00e5 att p\u00e5 \u00c4rn\u00e4s gamla tomt bodde personer som tog hand om H\u00e5kan Johansson stodh\u00e4star i mitten av 1300 talet, mycket talar f\u00f6r det.
H\u00e4r nedan f\u00f6ljer en avkrift av vad som finns antecknat p\u00e5 Forns\u00f6k.
Endast en liten del av informationen finns med, vill du l\u00e4sa allt som \u00e4r antecknat h\u00e4nvisas till Forns\u00f6k.

Nr: 1. Stenstugan<\/strong>.
Torpl\u00e4mning. Tomt p\u00e5 ca: 75 x 35-60 meter. Best\u00e5ende av en husgrund med spismursr\u00f6se \u00e4r 6 x 4 meter. I h\u00f6rnet \u00e4r en utbyggnad av 2 x 2 m och 0,1 – 0,3 m h\u00f6jd. Stenstugan \u00e4r den byggnad som uppf\u00f6rdes sist av de byggnader som fanns p\u00e5 \u00c4ren\u00e4s. Intill Stenstugan finns en Lintorkningsgrop dokumenterad.

Nr: 2. Tomt vid \u00e4ngarna<\/strong>.
Tomt p\u00e5 ca: 30 x 15 – 30 meter. Best\u00e5ende av en husgrund med spismursr\u00f6se. En husgrund och en jordk\u00e4llargrund. Husgrunden med spismursr\u00f6se \u00e4r ca 8 x 5 meter och intill 0,15 m h\u00f6jd, Husgrunden \u00e4r 10 x 5 meter och intill 0,3 meters h\u00f6jd.

Nr:3. \u00c4rn\u00e4s gamla tomt<\/strong>.
Bytomt, 120 x 50 meter. Best\u00e5ende av tre husgrunder och tv\u00e5 jordk\u00e4llargrunder. Husgrunderna, varav tv\u00e5 \u00e4r bel\u00e4gna i omr\u00e5dets sydv\u00e4stra del och en i omr\u00e5dets nord\u00f6stra del, \u00e4r 7-10 x 5-6 meter och intill 0,3-0,5 m h\u00f6jd, Best\u00e5ende av st\u00e4llvis n\u00e5got fragmentariska syllstengrunder av natursten. Husgrunden i N\u00d6 delen av omr\u00e5det har en mellanv\u00e4gg i dess N del. Den ena av husgrunderna i SV delen av omr\u00e5det har en ugnsrest i dess SSV h\u00f6rn. Denna \u00e4r ca 1,5 m diam och 0,3 m h, med rikligt med tegel synligt i ytan. Jordk\u00e4llargrunderna, varav en \u00e4r bel\u00e4gen i omr\u00e5dets SV del och en i omr\u00e5dets N\u00d6 del, \u00e4r 5,5-7 x 4-5,5 meter och 0,2-0,6 meter h\u00f6g.
L\u00e4get f\u00f6r \u00c4rn\u00e4s bytomt enligt storskifteskarta fr\u00e5n \u00e5r 1801. \u00c4ldsta bel\u00e4gg \u00e4r \u00e5r 1369. Den SV delen av angivet omr\u00e5de utg\u00f6r enligt skrivelse i protokollet till laga skifteskarta den gamla hustomten. G\u00e5rdarna flyttades ut fr\u00e5n denna plats n\u00e5gon g\u00e5ng efter storskiftets genomf\u00f6rande p\u00e5 1800 talet.
Det finns en Skogsbruksl\u00e4mning norr om \u00c4rn\u00e4s gamla tomt best\u00e5ende av en kolbotten och en kolarkojegrund. (bl\u00e5markering).

Nr:4. Bytomt bel\u00e4gen i K\u00e4ttilsta f\u00f6rsamling<\/strong>.
Bytomt ca 70 x 40 m best\u00e5ende av en husgrund med spismursr\u00f6se och 2 f\u00f6rvaringsgropar. Husgrunden \u00e4r 8 x 5,5 meter och 0,1-0,6 meters h\u00f6jd, best\u00e5ende av en syllstensgrund av natursten och tuktad sten. Spismursr\u00f6se utefter NNV l\u00e5ngsidan, 3,5 meter i diameter och 0,8 meters h\u00f6jd, av sten och tegel. Spismursr\u00f6set belamrat med en del j\u00e4rnskrot. Platsen utg\u00f6r tomten f\u00f6r en av g\u00e5rdarna fr\u00e5n byn \u00c4rn\u00e4s som flyttades ut till denna plats n\u00e5gon g\u00e5ng efter storskiftet \u00e5r 1801. I storskiftesprotokollet g\u00e5r att l\u00e4sa f\u00f6ljande: ”Hustomter blefvo ej s\u00e4rskilt uttagne, utan besl\u00f6to grannarne att bygga hvar p\u00e5 sina tillfallande skiften”. Huset beboddes senare av inhysesfolk. Bebyggelsen kan iakttas p\u00e5 laga skifteskarta fr\u00e5n \u00e5r 1864.
Husgrunden bev\u00e4xt med tv\u00e5 l\u00f6vtr\u00e4d och en enbuske.

Nr:5. F\u00f6rvaringsgrop.<\/strong>
F\u00f6rvaringsgrop, rund 1,8 meter i diameter och 0,6 meter djup. Kring kanten \u00e4r en stensatt vall 0,5-1,6 meter bred och 0,3-1 meter h\u00f6g.<\/p>\n\n\n\n

Bes\u00f6k \u00c4ren\u00e4s sommaren 2020-07-22<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r att bes\u00f6kare p\u00e5 \u00c4ren\u00e4s skall ha l\u00e4ttare att hitta de tre platser d\u00e4r det har varit husl\u00e4mningar sattes markeringar upp vid torpet Stenstugan, tomten vid \u00e4ngarna och en markering vid \u00c4ren\u00e4s gamla tomt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Pether Johanson i St\u00e5lvik sl\u00e5r ner en markeringsk\u00e4pp vid torpl\u00e4mningen Stenstugan.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Odlingsr\u00f6se vid Stenstugan.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
L\u00e4mningar efter husgrunder vid \u00e4ngarna.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vid bes\u00f6k p\u00e5 \u00c4ren\u00e4s \u00e4r det l\u00e4mpligt att g\u00e5 upp p\u00e5 \u00e4ngarna fr\u00e5n b\u00e5t och avst\u00e5ndet mellan husgrunderna p\u00e5 \u00e4ngarna och \u00c4ren\u00e4s gamla tomt \u00e4r ca: 150 meter. Att bes\u00f6ka Stenstugan rekommenderas att ta b\u00e5ten till f\u00f6rsta viken och g\u00e5 en skogsv\u00e4g\/stig ca 500 meter. <\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4ger W\u00e4rnas b\u00f6nder \u00c4rn\u00e4s ?<\/h2>\n\n\n\n

I fr\u00e4lsel\u00e4ngden fr\u00e5n \u00e5r 1562 kan tre sammanh\u00e4ngande godskomplex identifieras i norra K\u00e4ttilstad socken. S\u00f6der\u00f6, R\u00e4ckeskog och L\u00e5ngn\u00e4s.
P\u00e5 en karta fr\u00e5n 1500-talets mitt s\u00e5 tillh\u00f6r \u00c4rn\u00e4s fr\u00e4lseg\u00e5rden L\u00e5ngn\u00e4s.
Gr\u00e4nserna mot R\u00e4ckeskogs \u00e4gor och Fallviks \u00e4gor \u00e4r d\u00e5 samma som p\u00e5 laga skiftes kartan fr\u00e5n 1801. S\u00e5 med st\u00f6rsta sannolikhet s\u00e5 m\u00e5ste \u00c4rn\u00e4s ha tillh\u00f6rt L\u00e5ngn\u00e4s. Hade \u00c4rn\u00e4s tillh\u00f6rt R\u00e4ckeskog s\u00e5 hade \u00c4rn\u00e4set varit en naturlig gr\u00e4ns mot sj\u00f6n \u00c5l\u00e4ndern. F\u00f6r \u00e4garna av R\u00e4ckskog fanns ingen anledning att s\u00e4lja den marken. I slutet av 1700 talet s\u00e5 \u00e4gde Israel Lagerfeldt i Lagerlunda \u00c4rn\u00e4s. N\u00e4r han s\u00e5lde W\u00e4rna 1797 s\u00e5 ingick \u00c4rn\u00e4s i k\u00f6pet. <\/p>\n\n\n\n

I mantalsl\u00e4ngden fr\u00e5n 1642 och fram\u00e5t finns \u00c4rn\u00e4s med. I 1647 \u00e5rs mantalsl\u00e4ngd heter brukaren Nils. P\u00e5 tre olika platser har det funnits bos\u00e4ttningar p\u00e5 \u00c4rn\u00e4s. I v\u00e4ster ligger jordtorpet Stenstugan sedan har det funnits byggnader vid \u00e4ngarna. I \u00f6ster fanns det ocks\u00e5 ett antal byggnader.
I mantalsl\u00e4ngderna som uppgjordes varje \u00e5r fr\u00e5n 1642 tom 1820 s\u00e5 finns intressanta anteckning. Fr\u00e5n 1712 till och med 1812 s\u00e5 antecknades det i mantalsl\u00e4ngderna att det under dessa \u00e5r fanns bosatta sokneskr\u00e4ddare<\/em> och sokneskomakaren<\/em> p\u00e5 \u00c4rn\u00e4set. P\u00e5 den h\u00e4r tiden tillh\u00f6rde \u00c4rn\u00e4set K\u00e4ttilstad socken. Detta f\u00f6rh\u00e5llande varade under s\u00e5 l\u00e5ng tid som 100 \u00e5r. Yrkena gick i arv mellan far och son. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 1880 talet hade byggnaderna f\u00f6rfallit och det var inte s\u00e5 l\u00e4tt att \u00f6verleva p\u00e5 det lilla jorden gav. Tre familjer bodde p\u00e5 \u00c4rn\u00e4set under 1800 talet men det sista \u00e5rtiondet var det endast tv\u00e5 2 familjer som bodde kvar. Den sista familjen som flyttade fr\u00e5n \u00c4rn\u00e4set efter att ha bott d\u00e4r i 35 \u00e5r var Jonas Viktor Karlsson och hans hustru Inga Stina Abrahamsdotter samt dottern Anna Maria Jonasdotter. De flyttade till K\u00e4ttilstad, Atteberg, l\u00e4genhet, \u201dhela byalaget\u201d 1915. D\u00e4r bodde de till 1919 sedan blir det fattighuset i K\u00e4ttilstad. \u00c5r 1924 d\u00f6r Jonas Viktor och mamman d\u00f6r p\u00e5 \u00e5lderdomshemmet 1928. Den stackars flickan var handikappad. (I kyrkboken st\u00e5r det idiot.) F\u00f6r\u00e4ldrarna tog hand om henne s\u00e5 l\u00e4nge de orkade och de sista \u00e5ren bodde hon p\u00e5 \u00e5lderdomshemmet i K\u00e4ttilstad. <\/p>\n\n\n\n

Laga Skifte 1801.<\/h2>\n\n\n\n
\"\"
Karta uppgjord vid storskiftet 1801 av Carl P Rosin.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c5r 1801 den 24 juli inst\u00e4llde sig undertecknad Landtm\u00e4tare f\u00f6r att enligt kongl Majt Respective Befallningshafvandes f\u00f6rordnande, Storskiftesf\u00f6rr\u00e4tta \u00f6fver alla till 1\/8 dels mantal \u00c4rn\u00e4set h\u00f6rande \u00e4gor, bel\u00e4get uti Kinda h\u00e4rad och K\u00e4ttilstads Socken. Utom tillkallade N\u00e4mdem\u00e4nnen Jonas Ericsson fr\u00e5n Nyg\u00e5rd och Bonden Lars Jeansson i Boda, inst\u00e4lte sig Jord\u00e4garne Lars Jaensson och Jacob Pehrsson hvardera f\u00f6r h\u00e4lften. S D (samma dag) R\u00e5g\u00e5ngarnes upg\u00e5ende f\u00f6retogs emot fr\u00e4lsehemmanen R\u00e4ckskog och Fallvik tillh\u00f6rige Baron och \u00d6versten Adelssv\u00e4rd, \u00e5 hans v\u00e4gnar Herr Sicriteraren Johan Berselius n\u00e4rvarande, bitr\u00e4dd af fr\u00e4lse skogvaktaren Kronstrand, som under r\u00f6rl\u00e4ggningen och upstakningen var f\u00f6lgacktig
L\u00e4nk till renskrivet protokoll pdf.<\/a>
L\u00e4nk till originalprotokollet pdf.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Inga Abrahamsdotter avlider i barns\u00e4ng 1827.<\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Kopia fr\u00e5n d\u00f6dsboken K\u00e4ttilstad socken 1827.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c5r 1827 den 1 juli efter deromsskull vederb\u00f6rlig anmodan infunno sig undertecknade vid Stenstugan p\u00e5 \u00c4rn\u00e4s \u00e4gor: K\u00e4ttilstad socken. Att f\u00f6r\u00e4tta Laga Bouppteckning efter afledna hustrun Inga Abrahamsdotter. Som med d\u00f6den aflidigt den 27 n\u00e4stledna maj. Och lemnat efter sig utom enkemannen Carl M\u00e5nsson Sju Barn Dottern Stina Cajsa 14:de \u00e5ret Sonen Petter p\u00e5 13:de \u00e5ret Dottren Sara Maja 10 \u00e5r, Sonen Carl 8:de \u00e5r Sonen Gustaf 5 \u00e5r Dottren Inga Lena p\u00e5 2:dra \u00e5ret Sonen Johan 5 dagar alla omyndiga Hvars r\u00e4tt bevakades af v\u00e4lf\u00f6rst\u00e5ndiga Erik Svensson i L\u00e5ngn\u00e4s Enkomannen tillsades att redligen upgifva Boet som det var vid den aflednas d\u00f6dstimme Befants hvilken uppgift skulle p\u00e5 efterf\u00f6ljande s\u00e4tt n\u00e4mligen.
L\u00e4nk till original bouppteckning pdf.<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sedan f\u00f6ljer en f\u00f6rteckning av alla sakerna som fanns i boet. Ett kreatur v\u00e4rderades till en riksdaler. Tillg\u00e5ngarna var 13.35 riksdaler (v\u00e4rde \u00e5r 2020 1813 kr). Skulderna var betydligt st\u00f6rre. En skuld till Johan Larsson i W\u00e4rna p\u00e5 24 riksdaler och till Johan Petter Johansson i L\u00e5ngn\u00e4s p\u00e5 12 riksdaler.
I husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngden kan man utl\u00e4sa att Anna H\u00e5kansdotter f\u00f6dd i Oppeby tillsammans med dottern Lena Maja flyttar till Karl M\u00e5nsson i Stenstugan samma \u00e5r som hans hustru avlider. De gifter sig men lyckan varade inte s\u00e5 l\u00e4nge f\u00f6r den 28 juni 1835 d\u00f6r Anna i vattusot efter att ha varit sjuk i 15 veckor.
Efter n\u00e5gra m\u00e5nader flyttar Brita Stina M\u00e5nsdotter till Karl. De gifter sig 1840. Karl M\u00e5nsson bor kvar i Stenstugan tills han d\u00f6r 1878. Vad h\u00e4nde med sonen Johan som f\u00f6ddes n\u00e4r hans mamma avlider i barns\u00e4ng? Johan jobbade som dr\u00e4ng i Betha i K\u00e4ttilstad och 1862 gifter han sig Ingrid Albertina Fahlgren och de flyttar till Tryserum. Familjen f\u00e5r en son och en dotter. \u00c5ren 1890 \u2013 1894 bor dom p\u00e5 Bredalsn\u00e4s i Hann\u00e4s socken i Kalmar l\u00e4n. Sista tiden i livet bor paret p\u00e5 Solvestad, i Hann\u00e4s f\u00f6rsamling. D\u00e4r hustrun avlider den 28 mars 1911. Samtidigt flyttar Johan till \u00e5lderdomshemmet i Solvestad och avlider d\u00e4r den 17 november 1914. <\/p>\n\n\n\n

Dagen f\u00f6re julaftonen 1840 d\u00f6r Abraham Nilssons fru Lena Svensdotter<\/h5>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c5r 1841 den 4:e januari Blefv Efter vederb\u00f6rande anmodan laga Boupteckning f\u00f6r\u00e4ttad af undertecknad Efter Hustrun Lena Svensdotter o \u00c4rn\u00e4sett. Som genom d\u00f6den afled den 23 siste december 1840. Och l\u00e4mnade Efter sig \u00e4nkomanen Abraham Nillsson samt fyra Barn som \u00e4r myndiga. \u00c4lsta dottern Anna-Stina Abrahamsdotter och aflene sonen Jacob, Jon Carl vars R\u00e4tt Bevakades af hemmans\u00e4garen Jacob Jakobsson i v\u00e4rna tj\u00e4rstad socken samt sonen Sven och yngsta Dottren Lisa som \u00e4r gift med Torparen Daniel M\u00e5nsson i M\u00f6rkvik p\u00e5 Bersebo \u00e4gor och s\u00e5dan \u00e4nkomannen Blifvitt \u00e4r hindrad Lagens f\u00f6reskrift i 9 kapitlett och 1 par. arfdabalken f\u00f6retogs uppteckning i f\u00f6ljande ordning:

L\u00e4nk till avskriften av bouppteckning pdf.<\/a>
L\u00e4nk till original bouppteckning pdf. <\/a><\/p>\n\n\n\n

Hur var det att bo och leva p\u00e5 \u00c4ren\u00e4set under 1800 talet.<\/h2>\n\n\n\n

Abraham Knall och hans dotter Inga Stina Abrahamsdotter, bodde p\u00e5 \u00c4ren\u00e4s under 74 \u00e5r fr\u00e5n 1841 till 1915.
Abraham Knall f\u00f6ddes den 24 juni 1813 i Livgrenadj\u00e4rtorpet Herrsj\u00f6torp numera Stor\u00e4ngen p\u00e5 g\u00e5rden Fallvik i K\u00e4ttilstad socken. Abrahams far Isak Herrman (f. 1788-03-28, d. 1834-09-04), var indelt soldat och deltog i Sveriges sista krig. F\u00e4ltt\u00e5get mot Norge, som varade mellan den 29 juli och den 14 augusti 1814. Abrahams mor hette Anna Abrahamsdotter (f. 1782-01-22 d. 1847-12-22). \u00c5r 1835 flyttar Abraham hemifr\u00e5n och blev dr\u00e4ng p\u00e5 g\u00e5rden Fallvik som brukades av Johan Persson. \u00c5r 1836 antogs Abraham som indelt soldat och bosatte sig p\u00e5 soldattorpet Grindtorp\/Grindstugan tillh\u00f6rande Forn\u00e5sa Rote.

\u00c5r 1837 gifter sig Abraham med Sara Carlsdotter. Familjen \u00e5terkommer 1839 till hemtrakterna och bos\u00e4tter sig i Persbo p\u00e5 Fallviks \u00e4gor. Han skrivs d\u00e5 som kolare i kyrkboken. \u00c5r 1841 flyttade familjen till \u00c4rn\u00e4set. Troligen bosatte de sig i ett hus vid \u00c4ren\u00e4s gamla tomt. Familjen hade d\u00e5 ut\u00f6kats med en son Carl Jakob som f\u00f6ddes 1837-03-04. Sonen blev dr\u00e4ng i R\u00e4ckskog 1852. Sedan f\u00f6ddes tv\u00e5 d\u00f6ttrar Anna Lovisa (gift Nilsson f. 1839-12-03, d. 1913-06-13) och Inga Stina (gift Karlsson) (f. 1843-07-03, d. 1928-10-22). Dottern Anna Lovisa gifter sig med torparen Karl Johan Nilsson (f. 1842-11-06, d. 1924-10-26) och bos\u00e4tter sig i torpet Udden p\u00e5 Fallviks \u00e4gor. De f\u00e5r tre s\u00f6ner Carl Axel (f. 1872-06-01), Frans Oscar (f. 1875-11-08) och Johan Albin (f. 1878-10-31). Samt en dotter Augusta Ottilia (f. 1884-12-04). Dottern emigrerar till USA \u00e5r 1903<\/p>\n\n\n\n

Dottern Inga Stina flyttade hemifr\u00e5n 1870 vid 27 \u00e5rs \u00e5lder och blev pigahos Lars Johan Andersson i Massebo p\u00e5 Fallviks \u00e4gor. Hon flyttar tillbaka till hemmet 1876 p\u00e5 \u00c4rn\u00e4set. \u00c5ret efter ger sig Inga Stina iv\u00e4g fr\u00e5n hemmet och gifter sig 1877 med Jonas Viktor Karlsson. \u00c5r 1878 f\u00f6der Inga Stina en utvecklingsst\u00f6rd dotter Anna Maria Jonasdotter (f. 1878-06-05) samtidigt flyttar familjen tillbaka till \u00c4rn\u00e4set och bodde kvar till \u00e5r 1915. Denna familj var den sista familjen som var bofasta p\u00e5 \u00c4ren\u00e4set. De flyttade till K\u00e4ttilstad \u00e5r 1915. \u00c5r 1924 d\u00f6r Jonas och Inga Stina d\u00f6r 1928. Den stackars flickan var handikappad. (I kyrkboken st\u00e5r det idiot.) F\u00f6r\u00e4ldrarna tog hand om henne s\u00e5 l\u00e4nge dom orkade och de sista \u00e5ren bodde dottern p\u00e5 \u00e5lderdomshemmet i K\u00e4ttilstad.<\/p>\n\n\n\n

De som bodde p\u00e5 \u00c4ren\u00e4set \u00e4gde inte marken, under somrarna s\u00e5 betades markerna av djur som \u00e4gdes av b\u00f6nderna i W\u00e4rna. De fick inte bruka jorden eller ta ner tr\u00e4d i skogen. F\u00f6r att f\u00e5 det lite dr\u00e4gligare s\u00e5 skrevs det ett kontrakt den 21 mars 1854 mellan Abraham Knall och \u00e4garen Jakob Jakobsson som \u00e4gde Uppv\u00e4rna.

Med f\u00f6ljande text:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Till f\u00f6rre livgrenadj\u00e4ren Abraham Knall i \u00c4ren\u00e4s i K\u00e4ttilstad socken uppl\u00e5ter jag att bruka och begagnade p\u00e5 hela hans och hans hustrus livstid min d\u00e4r \u00e4gandes fastighet.
Abraham Knall f\u00e5r bruka och begagna de \u00e5kerland, som \u00e4ro bel\u00e4gna intill stugan d\u00e4r han bor och 2:a \u00e5kerlyckan som han har uppodlat i hagen, ett \u00e4ngsk\u00e4rr.
1.) Och f\u00e5r p\u00e5 mina egor w\u00e4xer och i W\u00e4rna \u00e5 och efter ut syning f\u00e5r han bryta 200 l\u00f6vk\u00e4rsar utav bj\u00f6rk (<\/em>fotnot: Bladen fr\u00e5n bj\u00f6rk, l\u00f6vh\u00f6 f\u00f6r utfodring under vintern). Sommarbete \u00e5t en ko f\u00e5r han havfa i lag med v\u00e5ra kreatur vid \u00c4rn\u00e4set.
Tv\u00e5 dagar om \u00e5ret f\u00e5r han begagna ett par av mina dragare till att k\u00f6ra i \u00e5kern med.
2) Abraham Knall skall till mig eller min r\u00e4ttsinnehavare \u00e5rligen utg\u00f6ra ett karladagsverken och 10 kvinsdagverken. \u00c5rligen dessutom \u00e4r han skyldig emot betalning g\u00f6ra dagsverken.
3) Knall skall noga och till mig anm\u00e4rka om n\u00e5gon olovligen \u00e5verkar g\u00f6res p\u00e5 mina vid \u00c4rn\u00e4set varande skog och efterse kreaturen d\u00e4rst\u00e4des och se till att ingen ofrid bliver p\u00e5 \u00e5ker eller \u00e4ng.
4) Wedbr\u00e4nsle f\u00e5r tagas p\u00e5 \u00e4gorna, utag ris f\u00e5r tas som ligger p\u00e5 marken, men att taga n\u00e5got av st\u00e5ndstagen vara alldeles f\u00f6rbjuden. Knall skall ta virket till stugan och g\u00e4rdesg\u00e5rdar n\u00e4r det beh\u00f6ver repareras.
5) Om Knall, hans hustru eller barn bliver emot oss uppstudsiga eller olydiga eller om n\u00e5got intr\u00e4ffar folk intagas emot mina vilja. S\u00e5 anses detta kontrakt vara f\u00f6rbrukat.
Till efterr\u00e4ttelse \u00e4ro h\u00e4refter 2 lika lydandes exemplar uppr\u00e4ttade som skedde i W\u00e4rna den 21 mars 1854<\/em>.
Kontraktet stadf\u00e4stes den 6 juli 1855 i Kinda h\u00e4radsr\u00e4tt i Kisa.<\/p>\n\n\n\n

I bouppteckningen efter Abraham Knall som avlider den 4:e maj 1877 kan man se att i boet fanns en ko och tv\u00e5 f\u00e5r, \u00e4ven en pr\u00e5m v\u00e4rderad till 10 kr. Under skulder fanns 12 dagars dagsverken som inte var utf\u00f6rda som v\u00e4rderade till 1 kr per dag till Jakob Jakobsson i W\u00e4rna och ej utf\u00f6rt arbete till Jan Petter i Fallvik v\u00e4rderat till 2,5 kr.
I bouppteckningen n\u00e4r Abrahams hustru avlider den 14 mars 1894 s\u00e5 fanns inga djur eller saker av st\u00f6rre v\u00e4rde, boets tillg\u00e5ngar var 40 kr och 60 \u00f6re skulderna var 30 kr och boets beh\u00e5llning antecknades till 10 kr och 60 \u00f6re. Under namnteckningen p\u00e5 bouppteckningen st\u00e5r det med hand p. p.<\/em> (med han p\u00e5 pappret) vilket betyder att hustrun Inga Stina och hennes make Wiktor inte var skrivkunniga.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk till bouppteckning Abraham Knall som pdf-fil.<\/a>
L\u00e4nk till bouppteckning Sara Carlsdotter som pdf-fil. <\/a><\/p>\n\n\n\n

Pigan Sara Maja Endahl br\u00f6t mot 6:e budordet. Flyttade sedan till \u00c4rn\u00e4set.<\/h2>\n\n\n\n

Pigan Sara Maja Endahl flyttade fr\u00e5n K\u00e4ttilstad socken till Nerw\u00e4rna 1849. F\u00f6ljande anteckning har pr\u00e4sten gjort i husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngden. Brutit mot 6:e budordet. O\u00e4kta Dotter Anna Maria v\u00e5rdad i nybygget vid Tranebo i K\u00e4ttilstad socken.<\/em> Sara Maja hade blivit med barn och f\u00f6tt dottern Anna Maria den 13 september 1846. Dottern bodde de f\u00f6rsta \u00e5ren hos mormor Anna Kajsa Persdotter och morfar Anders Endahl i torpet Nybygget under Tranebo i K\u00e4ttilstad socken. Samtidigt som Sara Maja var piga i W\u00e4rna s\u00e5 fanns dr\u00e4ngen Samuel Olofsson p\u00e5 samma g\u00e5rd och tycke uppstod. De gifte sig den 25 november 1853 i Tj\u00e4rstad kyrka och efter gifterm\u00e5let s\u00e5 bosatte familjen i ett torp p\u00e5 \u00c4rn\u00e4set i K\u00e4ttilstad socken.
Paret fick en dotter som f\u00f6ddes 1854. Samtidigt s\u00e5 flyttade den d\u00e5 8:a \u00e5riga dotter Anna Maria tillbaka till mamman och den nya pappan. Sedan f\u00f6ddes ytterligare en son och en flicka. Sara Maja avled vid 68 \u00e5rs \u00e5lder den 19 mars 1887. De sista \u00e5ren i livet s\u00e5 var hon blind.
Den 22 september 1889 gifter sig Sara Maja man Samuel d\u00e5 65 \u00e5r om sig med den 50 \u00e5riga Fredrika R\u00e5str\u00f6m. Paret bodde kvar till den 20 november 1913 och flyttade d\u00e5 till \u00c4tteborg i K\u00e4ttilstad d\u00e4r Samuel avlider den 1 februari 1915. Och Fredrika den 27 december 1918. <\/p>\n\n\n\n

Storskiftet 1864.<\/h2>\n\n\n\n
\"\"
Karta uppr\u00e4ttad av Georg Asklund i samband med storskiftet 1864.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c5r 1863 den 9 Nowember inst\u00e4lde sig undertecknad Kommissions Landtm\u00e4tare uti \u00c4rn\u00e4set, l\/8 mt. fr\u00e4lse, K\u00e4ttilstad Socken, Kinda H\u00e4rad och \u00d6sterg\u00f6thland f\u00f6r att till f\u00f6lje af vederb\u00f6rligen f\u00f6rordnande f\u00f6rr\u00e4tta laga skifte \u00f6fver alla \u00e4gorna h\u00e4rstst\u00e4des; hwarwid, efter wederb\u00f6rligen upl\u00e4ste
Kung\u00f6relset och utf\u00e4rdade serskildte kallelser, sig infunno samtlige egarne, eller: N\u00e4mndemannen Swen J\u00f6nsson i Svinmyra, Tj\u00e4rstad socken, egande \u2013 l\/32 mt Johannes Tyrsson i N\u00e4rstad, \u00c5tvids Socken, egande \u2013 l\/32 mt och Gustaf Jakobsson i W\u00e4rna, Tj\u00e4rstad socken, egande \u2013 1\/16 mt
S\u00e5som Gode M\u00c4n infunne sig N\u00e4mdernnen Magnus Magnusson i Hackel,
Tj\u00e4rstad Socken och A. P. Andersson i Walla Kettilstad Socken.

L\u00e4nk till protokollet. pdf. <\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c4garskifte 14:e mars 1921.<\/h2>\n\n\n\n

Den 14 mars 1921 k\u00f6pte lantbrukaren Cal Magnus Johansson och hans hustru Anna fr\u00e5n Sundsm\u00e5la i V\u00e5rdn\u00e4s f\u00f6rsamling Uppw\u00e4rna av Johan Beck-Friis och hans hustru Anna Adelsw\u00e4rd p\u00e5 S\u00f6der\u00f6. I k\u00f6pekontraktet n\u00e4mns inget av de 1\/16 mantal som f\u00f6rut har \u00e4gts av \u00e4garen av Uppw\u00e4rna. Det betyder att \u00e4garen av Uppw\u00e4rna ej har n\u00e5gon del i \u00c4rn\u00e4s. 1\/32 mantal \u00e4ges av \u00e4garen av Nerw\u00e4rna och 1\/32 mantal av \u00e4garen av Mellang\u00e5rden. I dag 2020 tillh\u00f6r 1\/16 mantal fr\u00e4lse av \u00c4rn\u00e4set fastigheten Kinda R\u00e4ckeskog 3:3. I slutet av 1980 talet s\u00e5 skedde en \u00e4ndring av skattetekniska sk\u00e4l, d\u00e5 \u00e4ndrades f\u00f6rsamlingstillh\u00f6righeten av de delar av \u00c4rn\u00e4set som tillh\u00f6r Mellang\u00e5rden och Nerw\u00e4rna fr\u00e5n K\u00e4ttilstad till Tj\u00e4rstad f\u00f6rsamling. Den delen som tillh\u00f6rde Uppw\u00e4rna \u00e4r kvar i K\u00e4ttilstad f\u00f6rsamling.<\/p>\n\n\n\n

Sammanst\u00e4llning av boende p\u00e5 \u00c4rn\u00e4set 1647 tom 1915.<\/h2>\n\n\n\n

L\u00e4nk till dokumentet som pdf-fil<\/a><\/strong>
Avskrift av husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder K\u00e4ttilstad socken 1747 tom 1915.
Sedan f\u00f6ljer avskrift fr\u00e5n mantalsl\u00e4ngder 1820 tom \u00e5r 1647.
<\/p>\n\n\n\n

Version 2021-07-10.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sidan uppdaterad 2021-02-21. Att leva och bo p\u00e5 \u00c4ren\u00e4set under 1800 talet. \u00c4rn\u00e4s omn\u00e4ms i Medeltidsbreven. I riksarkivet Svensk Diplomatariums huvudkartotek \u00f6ver medeltidsbreven,finns ett pergamentsbrev (SDHK-nr: 9514). I brevet n\u00e4mns \u00c6rnan\u00e6si tv\u00e5 g\u00e5nger. Brevet \u00e4r ett testamente som fr\u00e4lsemannen H\u00e5kan Johansson har skrivit och \u00e4r daterat. Askeby den 29 augusti 1369. H\u00e5kan Johansson utf\u00e4rdar sitt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ”Historien om \u00c4rn\u00e4s.”<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-806","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/806","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=806"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/806\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1663,"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/806\/revisions\/1663"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/warnagard.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=806"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}