{"id":502,"date":"2020-01-31T13:24:08","date_gmt":"2020-01-31T13:24:08","guid":{"rendered":"http:\/\/warnagard.se\/?page_id=502"},"modified":"2025-07-18T08:03:49","modified_gmt":"2025-07-18T07:03:49","slug":"historien-om-fralsegarden-warna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/warnagard.se\/?page_id=502","title":{"rendered":"Historien om fr\u00e4lseg\u00e5rden W\u00e4rna"},"content":{"rendered":"\n

Charta \u00f6fver En del af Kinda H\u00e4rad uti \u00d6sterg\u00f6tland.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Delf\u00f6rstoring av gammal karta, kopierad och ritad 1808 av Paul Rosin landtm\u00e4tare. <\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

W\u00e4rna \u00e4r bel\u00e4gen mellan sj\u00f6arna \u00c4mmern och \u00c5l\u00e4ndern i Tj\u00e4rstad socken ca: 8 km \u00f6ster om Rimforsa. I 1494 \u00e5rs g\u00e5rdsl\u00e4ngd f\u00f6r Tj\u00e4rstad upptr\u00e4der W\u00e4rna under namnformen \u201dWaerenda\u201d, utg\u00f6rande ett helt hemman. I landskapshandlingarna fr\u00e5n \u00e5r 1552 \u00e4r en person med namnet Jon n\u00e4mnd i samband med g\u00e5rden W\u00e4rende.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Jon i W\u00e4rende.<\/strong> Ref: Landskapshandlingar \u00d6sterg\u00f6tlands handlingar, SE\/RA\/5121\/5121.04\/1552: 21 (1552).<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Om Du f\u00e4rdades den gamla grusv\u00e4gen mot W\u00e4rna i mitten av 1600 talet s\u00e5 m\u00f6ttes Du av en samling byggnader, boningshus, bodar, uthus och f\u00e4hus. N\u00e4rmast invid boningshusen l\u00e5g k\u00e5lg\u00e5rdar, d\u00e5 tidens tr\u00e4dg\u00e5rdar. Runt byn l\u00e5g \u00e5krar och \u00e4ngar och utanf\u00f6r l\u00e5g utmarkerna. Troligtvis bodde det tv\u00e5 familjer i W\u00e4rna. De som bodde h\u00e4r var b\u00f6nder som brukade jorden. Jorden \u00e4gdes av adeln, dvs fr\u00e4lses d\u00e4rav namnet fr\u00e4lseg\u00e5rd. Adelsmannen hade s\u00e4rskilda ekonomiska privilegier, bonden som bedrev jordbruk betalade \u201dst\u00e4dja\u201d en arrendeavgift till adelsmannen. Det fanns ocks\u00e5 de obesuttna, torpare, backstugusittare och inhysejon n\u00e5gra av dessa bodde p\u00e5 Qwistoms\u00e4ngen som ligger i sluttningen mot sj\u00f6n \u00c5l\u00e4ndern.
Inte l\u00e5ngt fr\u00e5n g\u00e5rden fanns Schedevi s\u00e4teri, \u00e4gt och ibland bebott av en adlig s\u00e4teri\u00e4gare. I n\u00e4rheten av Schedevi l\u00e5g Tj\u00e4rstad kyrka, sockenkyrkan d\u00e4r pr\u00e4sten bodde och predikade. Pr\u00e4sten och adelsmannen var st\u00e5ndspersoner. I mitten av 1600 talet \u00e4gdes Schedevi s\u00e4teri av ryttm\u00e4staren Carl von Scheiding som hade Schedevi som s\u00e4tesg\u00e5rd och \u00e4ven \u00e4gde flera g\u00e5rdar i Tj\u00e4rstad d\u00e4ribland W\u00e4rna. <\/p>\n\n\n\n

1676 donerar Carl von Scheiding W\u00e4rna g\u00e5rd till bokh\u00e5llaren Bengt Jonsson S\u00f6derberg<\/strong>.<\/h2>\n\n\n\n


Den 15 mars 1676 donerar Carl von Scheiding W\u00e4rna g\u00e5rd till bokh\u00e5llaren Bengt Jonsson S\u00f6derberg. N\u00e4r Bengt Jonssons S\u00f6derberg avlider 1690 \u00e4rver \u00e4nkan Christina Hytthon g\u00e5rden. Den 3:e april 1695 s\u00e4ljer Christina g\u00e5rden till greve och generalmajor Jacob Spens f\u00f6r 500 daler kopparmynt, omr\u00e4knat till dagens penningv\u00e4rde blir det 50 000 kr.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nkan Cristina Hytthon s\u00e4ljer W\u00e4rna till Jacob Spens den 3:e april 1695.<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\"\"
F\u00f6r allom dem som detta mitt \u00f6pna bref i H\u00e4nder f\u00f6rekomma ,ser, eller h\u00f6ra sigh f\u00f6rel\u00e4sas. Det skrev Bengt S\u00f6derberg \u00e4nka Christina Hytthon i k\u00f6peavtalet n\u00e4r Jacob Spens k\u00f6pte W\u00e4rna \u00e5r 1695.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Jacob Spens var greve, generalmajor, chef f\u00f6r Livregementet 1700, kungligt r\u00e5d och president i Bergskollegium och vice \u00f6verst\u00e5th\u00e5llare i Stockholm. Han var \u00e4gare av godsen Grensholm, Orreholmen, H\u00f6ja s\u00e4teri, Skedevi s\u00e4teri och Engelholms herrg\u00e5rd. F\u00f6dd 1656. Gift 1680 med friherrinnan Beata Bonde. Han avled 1721.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nkar till dokumenten.
Original k\u00f6peavtal den 3:e april 1695, som pdf-fil<\/a>.
Tolkning av k\u00f6peavtal gjord av Thorbj\u00f6rn Wahlstr\u00f6m.<\/a> som pdf-fil.
<\/p>\n\n\n\n

De som har brukat jorden i W\u00e4rna.<\/h2>\n\n\n\n

I mantalsl\u00e4ngden fr\u00e5n 1642 – 1652 hette bonden Per i W\u00e4renda. Mellan 1654 -1660 heter bonden Staffuan Persson och hustrun Ingeborg Th\u00f6rsdotter. Se bild nedan. Mellan 1661 – 1673 var namnet p\u00e5 den skattskriven bonden Per H\u00e5konsson\/H\u00e5kansson, hustrun hette ocks\u00e5 Ingeborg.
Fr\u00e5n \u00e5r 1674 till ca: 1680 var \u00e4nkan Kierstin skattskriven p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Staffuan Persson i W\u00e4renda.
hustru Ingeborg Th\u00f6rsdotter ibm (betyder lika, dvs W\u00e4renda)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Mantalsl\u00e4ngder vad \u00e4r det?<\/h2>\n\n\n\n

Mellan 1636 och 1990, \u00e5terkom mantalsskrivningen varje \u00e5r. Ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r gick mantalsskrivningen till vid 1700-talets slut.
Fr\u00e5n predikstolen p\u00e5minde kyrkoherden i oktober om att det inom n\u00e5gra veckor var dags f\u00f6r den \u00e5rliga mantalsskrivningen. Platsen d\u00e4r den skulle \u00e4ga rum var sockenstugan om n\u00e5gon s\u00e5dan fanns, annars n\u00e5gon annan rymlig byggnad som exempelvis en g\u00e4stgivarg\u00e5rd. D\u00e4r skulle varje hush\u00e5llsf\u00f6rest\u00e5ndare i socknen infinna sig. Vid f\u00f6rhinder kunde man instruera n\u00e5gon granne som skulle dit om vad man hade f\u00f6r personer i sitt hush\u00e5ll.
Tidpunkten var vald med h\u00e4nsyn till att alla p\u00e5 senh\u00f6sten visste vilka personer som skulle tillh\u00f6ra hush\u00e5llet under det kommande arbets\u00e5ret. Pigor och dr\u00e4ngar som bytt tj\u00e4nsteplats hade inr\u00e4ttat sig p\u00e5 det nya st\u00e4llet senast den 24 oktober. Om bonden skulle flytta skedde tilltr\u00e4det p\u00e5 det nya st\u00e4llet den 14:e mars det kommande \u00e5ret. Det hade avtalats om i god tid f\u00f6re mantalsskrivningen. De uppgifter som l\u00e4mnades g\u00e4llde allts\u00e5 det kommande \u00e5ret.
Det var med blandade k\u00e4nslor som bonden tog sig till mantalsskrivningslokalen i vad som ofta var \u00e5rets v\u00e4rsta t\u00e4nkbara v\u00e4glag och v\u00e4der. M\u00f6tet drog ofta ut olidligt p\u00e5 tiden med k\u00e4bbel och protester. \u00c5 andra sidan var det ett tillf\u00e4lle att uppdatera sin kunskap om vilka som bodde i g\u00e5rdarna.<\/p>\n\n\n\n

Sammanst\u00e4llning av alla som har brukat, bott, \u00e4gt g\u00e5rdar i W\u00e4rna fr\u00e5n 1642 tom 1985.<\/h2>\n\n\n\n

L\u00e4nkar till dokumenten.<\/strong>
Avskrift fr\u00e5n husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder och folkr\u00e4kningen. Fr\u00e5n 1800 till 1985 som pdf-fil.<\/a>

Mantalsl\u00e4ngder fr\u00e5n 1642 till 1820 som pdf-fil.<\/a>

Boende i W\u00e4rna avskrift fr\u00e5n socken beskrivning Kyrkbygden i Tj\u00e4rstad. 1773 tom 1991 som pdf-fil.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Boende i W\u00e4rna under \u00e5ren 1632 till 1710.<\/h2>\n\n\n\n

I boskapsl\u00e4ngden fr\u00e5n \u00e5r 1632 st\u00e5r tv\u00e5 personen namngivna, Per och Oluf i W\u00e4rene. I 1633 \u00e5rs boskapsl\u00e4ngd heter bonden Peer i W\u00e4rende. I mantalsl\u00e4ngden f\u00f6r 1642 st\u00e5r det Peer i W\u00e4renda. Peer \u00e4r gift, 1648\/49 f\u00f6ds en son i familjen. I 1650 \u00e5rs mantalsl\u00e4ngd saknas sonen. Pojken har troligen avlidit under f\u00f6rsta levnads\u00e5ret. Peer med hustrun var mantalsskrivna p\u00e5 g\u00e5rden till \u00e5r 1652. Samtidigt som Peer bodde p\u00e5 g\u00e5rden fanns det flera andra familjer som bodde p\u00e5 g\u00e5rden <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Anno 1649.<\/strong>
Ny\u00e5\u00e5rs dagh Christnades itt barn ifr\u00e5 Nils i W\u00e4renda
Jon bd. (bd. = ben\u00e4mnd) <\/em>Han fick namnet Jon Nilsson och Jon f\u00f6ddes i december 1648 <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Mellan 1654 \u2013 1660 \u00e4r det Staffuan och hans hustrun Ingeborg Th\u00f6rsdotter\/Eijresdotter mantalskrivna i W\u00e4rna. \u00c5r 1656 n\u00e4mns \u00e4ven namnet Peer Himredsson med hustru.
1661 – 1673 heter den skattskrivne bonden Per H\u00e5konsson\/H\u00e5kansson och hustrun Ingeborg Gudmundzdotter. \u00c5ren 1674 \u2013 ca: 1678 anges \u00e4nkan Kierstin med sonen M\u00e5ns i mantalsl\u00e4ngden. Under \u00e5ren 1678 till 1688 \u00e4r boken skadad och g\u00e5r ej att l\u00e4sa.
\u00c5r 1688 heter bonden Bengt S\u00f6derberg han har en dr\u00e4ng och en pigan som heter Karin. Samtidigt bor saltpetersjudaren* Lars Erichsson och hans hustru p\u00e5 g\u00e5rden.
Halstaqwarn Carll och hustru. \u00c5r 1689 – 1699 Carl Persson och hustrun Anna, dr\u00e4ngen Nils, pigan Karin och saltpetersjudaren Lars och hustrun. Mellan \u00e5ren 1699 till 1703 saknas informationen i b\u00f6ckerna. 1704 \u2013 1705 \u00e4nkan Elin\/Ingial, pigan Ingebor, Gi\u00f6ran och hustru.
Mellan \u00e5ren 1706 till 1710 drev bonden Swen och hans hustru g\u00e5rden, de hade \u00e4ven en piga som hette Karin. <\/p>\n\n\n\n

*Vad \u00e4r salpetersjudare.
Den svenska arm\u00e9n beh\u00f6vde mycket krut till sina gev\u00e4r och kanoner och krutet bestod av 75% salpeter. Detta salpeter kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladug\u00e5rdarna. Eftersom det var en s\u00e5 viktig del i kruttillverkningen kom det till och med regler om att det som fanns under ladug\u00e5rdsgolvet var kungens. Till en b\u00f6rjan levererade b\u00f6nderna detta sj\u00e4lv, men ganska snabbt kom det en yrkesk\u00e5r som kallades salpetersjudare. Dessa \u00e5kte runt och gr\u00e4vde ut under golvet, tog med sig allt och kokade (sj\u00f6d) under 6-7 dagar. Processen fortsatte tills man fick fram r\u00e5salpeter som transporterades till krutbruken d\u00e4r man gjorde krut.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 \u00e4gorna Qwistom<\/h2>\n\n\n
\n
\"\"
Anteckning i mantalsl\u00e4ngderna p\u00e5 \u00e4gorna Qwistom<\/strong>. B\u00f6r tolkas s\u00e5 att det redan p\u00e5 slutet av 1600 talet har funnits n\u00e5gon typ av bebyggelse h\u00e4r. Kanske p\u00e5 samma plats som Backstugan Boxholm ligger idag.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Under \u00e5ren 1695 till 1727 \u00e4r det antecknat i mantalsl\u00e4ngderna \u201dP\u00e5 \u00e4gorna Qwistom\u201d<\/em>. Det verkar vara \u00e4ldre personer och fattiga som \u00e4r antecknade att de bodde p\u00e5 \u00e4gorna Qwistom.
Den 22 februari \u00e5r 1713 begravdes Lars Erichsson i Tj\u00e4rstad kyrka. Lars var f\u00f6dd i \u00c5tvidaberg 1652. Lars med familj hade varit bosatt i W\u00e4rna sedan \u00e5r 1688. I mantalsl\u00e4ngden fr\u00e5n \u00e5r 1705 s\u00e5 var familjen skriven p\u00e5 W\u00e4rnas \u00e4gorna Qwistom. I anteckningen om Lars d\u00f6d i d\u00f6dsboken f\u00f6r Tj\u00e4rstad socken finns f\u00f6ljande antecknat:
1713 den 22 februari begravdes Lars Erhson (Erichsson) i Qwistom, f\u00f6dd i \u00c5tvidaberg 1652. Bott 26 \u00e5r i Qwistom. Har varit salpetersjudare i 13 \u00e5r. Har haft sv\u00e5r br\u00f6stsjuka i 28 dagar och avled den 16 februari 1713, 60 \u00e5r gammal.<\/strong>
<\/em>
Bara n\u00e5gra dagar senare d\u00f6r Lars dotter Karin Larsdotter. F\u00f6ljande finns antecknat i kyrkboken:
Den 8:e mars dog Karin, Lars i Qwistom dotter, f\u00f6dd i Qwistom \u00e5r 1683 blev sjuk och begravd den 15 mars.<\/strong>
<\/em>F\u00f6ljande personer har varit mantalsskrivna p\u00e5 \u00e4gorna Qwistom.
Med b\u00f6rjan 1695 tom 1699. Hustru Maria<\/strong><\/em>. Information saknas mellan 1700 – 1704. 1705 – 1714 Lars Erichsson<\/em>.<\/strong> Den sista personen som var skriven d\u00e4r hette Swen<\/strong> <\/em>och bodde d\u00e4r mellan 1714 och 1727.

I storskiftet 1801 ben\u00e4mndes marken som gr\u00e4nsar mot sj\u00f6n \u00c5l\u00e4ndern som Kvistoms \u00e4ngen. I nutid finns det \u00e4ven en vattenbrunn som g\u00e5r under namnet Kvistomsk\u00e4llan. Backstugan Boxholm uppf\u00f6rdes p\u00e5 utkanten av \u00e4ngen i b\u00f6rjan av 1870 talet.
Kan det vara s\u00e5 h\u00e4r att det har funnits en bebyggelse h\u00e4r redan p\u00e5 1600 talet, kanske placerad p\u00e5 samma plats som backstugan Boxholm. Mycket talar f\u00f6r det. <\/p>\n\n\n\n

Samma familj var b\u00f6nder i W\u00e4rna fr\u00e5n 1710 till 1773.<\/h2>\n\n\n\n

I Kinda h\u00e4radsr\u00e4tt bouppteckningsregister finns fem stycken bouppteckningar fr\u00e5n 1750 talet mitt. Med hj\u00e4lp av dessa samt mantalsl\u00e4ngderna g\u00e5r det att sammanst\u00e4lla vem som bedrev jordbruk i W\u00e4rna vid den tiden. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bilden ovan \u00e4r f\u00f6rsta stycket av Elisabeth Persdotters bouppteckning. Elisabeth var f\u00f6dd 1670. Hon gifte sig med M\u00e5ns Larsson som var bonde i Opphem. De arrenderade W\u00e4rna fr\u00e5n 1710 till och med 1740. Paret fick tv\u00e5 s\u00f6ner Per M\u00e5nsson och Nils M\u00e5nsson. Per M\u00e5nsson f\u00f6ddes 1702 gifte sig med Kerstin Samuelsdotter. Per blev 69 \u00e5r gammal och avled i W\u00e4rna 1771. Deras andra son Nils gifte sig med Maria Nilsdotter och  de fick tv\u00e5 d\u00f6ttrar Christina och Eva. Dottern Christina var trolovad med dr\u00e4ngen Samuel Samuelsson. De gifte sig p\u00e5 h\u00f6sten 1758. Sonen Nils avled vid 48 \u00e5rs \u00e5lder \u00e5r 1756. Hans mamma Elisabeth avled vid 89 \u00e5rs \u00e5lder i W\u00e4rna den 22 november 1758. N\u00e4r Per M\u00e5nson hade g\u00e5tt bort 1771 s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4nkan Kerstin driva jordbruket vidare men 1773 \u00f6vertar Lars Johansson och hans hustru Maria Jonsdotter arrendet.  <\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning av bouppteckning.
1758. den 4. December. Blef p\u00e5 wedeb\u00f6randes anmodan af underskrefne laga uptekning och w\u00e4rderingh\u00e5llen p\u00e5 all den qwarl\u00e5tenskap som fans efter gamla \u00c4nkan i lifstiden Hustru Elisabet Persdotter utij fr\u00e4lse Hemmanet W\u00e4rna och Tj\u00e4rstads Sochen. Hwilken gienom den timmeliga d\u00f6den afled den 22. Sidstlidne November. sedan hon p\u00e5 sin \u00e5lderdom i m\u00e5nga \u00e5r tilbakars setat till hus och n\u00e4ring hoos sine barn i g\u00e5rden, Sonen Per M\u00e5nsson och sonehustrun som nu med \u00e4nda, hustru Marij Nilsdotter, wilka Sidstn\u00e4mde \u00c4gendommen angaf uti f\u00f6ljande \u00e5rdning. <\/em>
Bouppteckningen tolkad av: Torbj\u00f6rn Wahlstr\u00f6m. <\/p>\n\n\n\n